Spår av skaparen
De tusentals forskare som följer händelserna söker få svar på ett antal fascinerande frågor: Varför finns det mer materia än antimateria i universum? Hur såg universum ut omedelbart efter sitt födelseögonblick? Ett annat spännande område att reda ut är den så kallade supersymmetrin som krävs för en komplett skapelseteori. Dessa frågor är bärande för fysikvetenskapen, men tangerar även existentiella frågor om orsaken till alltings existens.
En av de största förväntningarna på LHC gäller en elementarpartikel som fysikerna hoppas kunna se spåren av i de väldiga detektorerna när protoner krockas med varandra. Vi talar här om den så kallade Higgs partikel, som ingen någonsin har sett, men som partikelfysikens standardteori förutspår borde existera. Den går populärt under det fascinerande namnet ”gudspartikeln”, eftersom den – ifall den existerar – skulle förklara så många andra inslag i elementarpartiklarnas spännande värld.
Namnet ”gudspartikeln” myntades genom boken ”The God Particle” 1993 av bland andra professor Leon Lederman, nobelpristagare i fysik 1988. Beteckningen är onekligen träffande eftersom den bidrar till förståelsen för naturens centrala struktur. Vi kan inte finna eller undersöka Gud på samma sätt som man studerar partiklar i LHC men om Gud existerar skulle han kasta ett förklarande ljus över många besläktade existentiella frågor: Hur kunde universum uppstå ur ingenting, som Big Bang-teorin menar? Varför finns skapelsen och vi människor till? Varför bär universum, livet och dess DNA-kod sådana uppenbara tecken på att vara designade? Dessa frågetecken rätas på ett logiskt sätt ut om det finns en skapare, en konstruktör. I annat fall står frågetecknen kvar, lika krokiga som förut.
Guds existens skulle också förklara centrala inslag i vår mänskliga tillvaro. Det gäller, exempelvis, vår känsla av att det finns absoluta moraliska värden, eller att varje människa har ett unikt och okränkbart egenvärde. Dessa insikter får sin naturliga förklaring om det finns en gudomlig normgivare, i annat fall är de bara gåtfulla evolutionära biprodukter. Andra exempel är människans sökande efter mening med livet. Den ateistiske filosofen Torbjörn Tännsjö har öppet grubblat över denna gåta. Vid en intervju av humanisten Christer Sturmark på sajten ”Tro och vetande 2.2” säger Tännsjö: ”Det är egentligen helt obegripligt? det svarar ju inte på frågan varför evolutionen skulle ha utrustat oss med en sådan gen. Det är det som jag tycker är så svårt att förstå. Vad är vår nytta av att tro?”
Tännsjö har rätt. Gåtan är mycket svårlöst i en ateistisk värld. Men om Gud faktiskt existerar faller pusselbitarna på plats. Teorin överensstämmer med det vi känner till om verkligheten och det är ju det som utmärker en riktigt bra teori, oavsett om den behandlar den fysiska eller den andliga världen. De andra pusselbitarna i den subatomära verkligheten förutsäger att Higgs partikel borde finnas där. Därför kan vi förvänta oss att den existerar även om ingen har sett den. Om denna slutsats gäller ”gudspartikeln”, torde den i än högre grad gälla Gud själv.
Ivar Gustafsson
Docent i numerisk analys, Göteborgs universitet
Fellow vid Claphaminstitutet
Per Hoverstam
Civilingenjör teknisk fysik, Ericsson AB, Mölndal
Maria Roginskaya
Docent i matematik, Chalmers, Göteborg
Per Ewert
Fil.mag, författare, skribent, Fellow vid Claphaminstitutet
Kenneth Runesson
Professor i mekanik, Chalmers, Göteborg
