Debatt

Solidaritet bättre för miljön än egoism

Debatt Artikeln publicerades

Varför inte börja med en gång att bygga anläggningar för förnybar energi såsom vindkraftverk, biogasanläggningar, solceller och solfångare. Detta är ju direkt lönsamt ur miljösynpunkt och skapar dessutom många nya arbetstillfällen, skriver Tommy Josefsson.

Ingvar Leion skriver i BT att svenskarna skall glömma klimathotet eftersom vi är så få personer. Han är mer oroad för istiden och för att det skall bli dyrare att leva energisnålt.

Detta resonemang håller inte, om alla skulle säga så blir det ju aldrig någon förändring. Det är väl snarare så att ingen kan göra allt – men alla kan göra något!

Faktum är ju att svenskarna släpper ut mer än sju ton koldioxid per person och år, vilket är långt över gränsen på ca 1,6 ton som vetenskapsmän räknat är vad jorden tål om vi skall klara oss från en klimatkollaps!

Det är ju inte svenskarna eller andra rika västerlänningar som drabbas först och hårdast av våra höga utsläpp av växthusgaser.(En genomsnittsamerikan släpper ut över 22 ton CO2 och är de allra största miljöbovarna.) De som drabbas värst är invånarna i de fattiga länder som redan idag försöker överleva med svält och torka i sin omgivning. Jag fick tillfälle att vara med i Scandinavium då Al Gore mottog Göteborgs miljöpris. Där berättade Jan Eliasson om befolkningen i Darfur (Sudan) som ser öknen breda ut sig några kilometer varje år och som får gå längre väg för att bära hem sitt vatten. De kan tvingas gå i timmar för att få med sig en hink med halvsmutsigt vatten. Det är dessa människor och andra som lever i fattigdom som får ta emot de första verkningarna av den ökande växthuseffekten.

Om temperaturen stiger ytterligare något blir det än värre torka på vissa platser samtidigt som det blir översvämningar och extremare väder på andra platser. Allt enligt forskare som samlas regelbundet i FN:s klimatpanels regi (IPCC). Om temperaturen går upp över tre grader jämfört med för ca hundra år sedan, då energislöseriet med fossila bränslen började, finns stor risk att t.ex. delar av regnskogen i Amazonas självantänds och ger ifrån sig stora lager av kol till atmosfären. Dessutom riskerar stora utsläpp av metan från en upptinad tundra och från världshaven att spä på växthuseffekten till okontrollerade nivåer. (Metangas beräknas vara 23 gånger aggressivare växthusgas än koldioxid). Detta kan medföra att stora delar av Grönlandsisen smälter och höjer havsnivån upp till sju meter. Att detta är en katastrof medger förhoppningsvis även herrar som Leion och andra som i första hand tänker på sina egna behov.

Även annan miljöpåverkan drabbar de fattiga hårdast: En forskargrupp vid University of California har räknat ut att bl.a. skogsavverkning, jordbruk, fiske och utsläpp av växthusgaser de senaste 40 åren kostar drygt 300.000 miljarder kronor. ”Den obehagliga sanningen bekräftas i den här studien, vår välfärd i de rika länderna i världen, däribland Sverige, sker på bekostnad av fattiga länder i världen”, säger Johan Rockström, chef för miljöforskningsinstitutet Stockholm Resilience Center, i en intervju med SR.

En obekväm sanning är också titeln på den film som Al Gore vann pris för och som fått allmänheten att inse vårt ansvar. I sitt tacktal i tisdags påpekade Al Gore att det är vår skyldighet att stoppa den galopperande växthuseffekten.

Nationalekonomen Nicholaus Stern säger att alla länder måste använda minst en procent av sin BNP till åtgärder mot klimathotet. Detta är en mycket låg andel! Gör vi det inte nu kommer priset att bli betydligt högre – ca 10 till 20 procent, beroende på hur länge vi väntar. För Sveriges del innebär en procent att vi skall använda ca 30 miljarder kronor per år. Den borgerliga regeringen slår sig till ro med en enda klimatmiljard! Detta är förstås helt otillräckligt!

Varför inte börja med en gång att bygga anläggningar för förnybar energi såsom vindkraftverk, biogasanläggningar, solceller och solfångare. Detta är ju direkt lönsamt ur miljösynpunkt och skapar dessutom många nya arbetstillfällen! Eller varför inte stödja Vänsterpartiets motion om att starta avgiftsfri kollektivtrafik i två län (Örebro och Skåne) för att få bilister att ställa bilen.

Dessutom behöver kollektivtrafiken och inte minst järnvägen byggas ut kraftigt.

Detta skulle dessutom vara en rättvisefråga eftersom det är de med lägst inkomster (som idag saknar bil) som skulle gynnas mest. Om bilismen minskade skulle naturligtvis olyckorna, vägslitaget, bullret och stressen minska – det ger även positiva folkhälsoeffekter.

För att täcka dessa investeringar finns flera möjligheter, t.ex. en ökad klimatskatt (på bl.a. flygresor), och att använda AP-fonder och andra fonder som staten förfogar över.

Det är herrar som Ingvar Leion och passiva regeringar som låter växthuseffekten öka – varför inte tänka om och satsa på en rättvis ekologiskt hållbar värld?

Tommy Josefsson
Bredared