Debatt

Slopat nötkött är inte klimatsmart

Debatt ,
Att påstå att nötkött är en stor utsläppskälla och därmed utesluta det helt i de offentliga verksamheterna, är det helt korrekt, undrar skribenterna?
Foto:JESSICA GOW / TT
Att påstå att nötkött är en stor utsläppskälla och därmed utesluta det helt i de offentliga verksamheterna, är det helt korrekt, undrar skribenterna?

Vi ser gärna att barn, unga och äldre serveras nystekta morotsbullar, rotfruktlådor eller varför inte blomkålspizza. Men att utesluta nötköttet från menyn är enligt oss inte ett klimatsmart val, skriver LRF Borås kommungrupp.

Klimatsmart mat står det i miljömålen som antagits av Borås fullmäktige i december 2012. LRF talar hellre om logiskt matval där Borås stad bör ställa samma krav på importerad mat som på svenskproducerad mat när det gäller miljö, djuromsorg och livsmedelssäkerhet. Också utifrån ett etiskt perspektiv.

Vi tycker det är viktigt att kunna belysa verklig fakta och våga ta diskussionen. Att påstå att nötkött är en stor utsläppskälla och därmed utesluta det helt i de offentliga verksamheterna, är det helt korrekt? Att exempelvis quorn (en laboratorieframställd produkt av mögelsvampen PTA-2684 som ersätter kött) och importerade sojaprodukter skulle innefatta de klimatsmarta valen, kan det vara bättre?

Hållbarhetskriterier som Borås tar upp "bygger på principen att ett hållbart samhälle är ett samhälle som kan behålla sin jämvikt gentemot naturen, samtidigt som människors förmåga att tillgodose sina behov inte hindras". Det vi vill påtala är att det måste finnas balans och rimlighet med det vi gör och hur vi handlar. Vi ser gärna att barn, unga och äldre serveras nystekta morotsbullar, rotfruktlådor eller varför inte blomkålspizza producerad i Sverige. Vi talar om mat lagad från grunden, där man beaktar säsongsbetonade råvaror. Att utesluta nötköttet från menyn är enligt oss inte ett klimatsmart val. Det finns många goda skäl att servera svenskt nötkött. En viktig faktor är investeringen i vår hälsa.

Vi vet att det inte finns en massa antibiotika i det svenska köttet. Kött som innehåller antibiotika gör att vi utvecklar antibiotikaresistens som omöjliggör behandling av svåra infektioner. I Sverige finns lagstiftning på djurskydd och kontroller vilket innefattar att vi kan känna oss trygga. Vi samhällsmedborgare har möjlighet att ta en tur till landsbygden och se på de betande djuren. I andra länder finns kanske inte den möjligheten. Vi har beteskrav i Sverige, vilket innebär att djuren skall vara ute.

LRF förespråkar en allsidig kost som beskrivs i kostcirkeln, ingen nyhet i sig. Genom att köpa svenskt kvalitetskött innebär det i sig att konsumtionen minskar. I klimatmålen för Borås stad betonas det att lära sig äta klimatsmart, vilket i sig påverkar koldioxidutsläppet. Här innefattas klimatanpassade menyer. Vi kan dock inte utläsa från miljömålen att det skulle innebära att helt utesluta nötköttet. Var står det? Quorn och sojaprodukter, redogörs det i miljömålen? Ur hållbarhetssynpunkt vore det väl bra att råvarorna finns inom landet och produceras från en naturlig källa. En viktig aspekt miljömålen tar upp, är att barn och unga arbetar med hållbarhetsundervisning och bidrar med miljöengagemang. Jättebra, dock blir vi frågande när vi möts av att dessa barn tror att kossorna är miljöbovarna. Här behövs en balanserad faktakunskap.

Det talas om handlingsplan för skydd av biologisk mångfald i Borås miljömål. För att skydda mångfalden behövs kunskap och möjlighet att kunna agera. På intranätet kan man läsa att "Borås Stad är en typisk skogs- och mellanbygd. Här finns odlingslandskap med vackra betesmarker, lummiga lövskogar, stora orörda våtmarker samt sjöar och vattendrag med rik flora och fauna.

Genom att bevara och sköta dessa områden på rätt sätt kan vi lämna efter oss ett natur- och kulturarv till kommande generationer och öka den biologiska mångfalden." Fint skrivet, men på vilket sätt kommer det att omsättas i praktiskt arbete? Tyvärr blir det vanligare att åkermark används till andra ändamål än att bruka jorden. Vi från kommungruppen ser mer än gärna att politiker, tjänstemän från kost/upphandling/näringslivsenheten även från andra förvaltningar och nämnder/bolag bjuder in företagare från den gröna näringen. Varför inte till elvakaffet där de tillsammans kan lyfta frågor som kan göra skillnad för landsbygdsföretagarna och för Borås stad?

Monika Hermansson Friedman

ordförande LRF Borås kommungrupp

Mats Englund

vice ordförande LRF Borås kommungrupp

Ann-Christin Ljunggren

styrelseledamot LRF Borås kommungrupp

Göran Nilsson

styrelseledamot LRF Borås kommungrupp

Monica Johansson

styrelseledamot LRF Borås kommungrupp

Folke Röllgårdh

styrelseledamot LRF Borås kommungrupp

Göran Johansson

styrelseledamot LRF Borås kommungrupp