Debatt

Skrytbygge av skola i Kinna sker på landsbygdens bekostnad

politik
Det är hit till Kinna som Marks kommunpolitiker vill centralisera ännu mer, menar skribenterna.
Foto: Joel Engblom
Det är hit till Kinna som Marks kommunpolitiker vill centralisera ännu mer, menar skribenterna.

Centraliseringen i Marks kommun fortsätter i oförminskad takt, konstaterar skribenterna och belyser följderna för den omgivande landsbygden.

Marks kommun består av åtta gamla delkommuner som slogs samman vid den stora kommunreformen 1971.

Fram till dess styrdes var och en av kommunerna med egen skola, äldreboende, brandförsvar, i några fall egen polis, bank, affärer och övrig service.

Därefter har de gamla kranskommunerna utarmats till förmån för centralorten. Servicen har centraliserats in till tätorterna Kinna och Skene.

Nu är det aktuellt med ett stort skrytbygge av ny skola för mångmiljonbelopp för ca 600 elever. På landsbygdskommunernas bekostnad. (Se BT:s ledarsida 4/2.)

Politikerna verkar vara rörande överens om denna storsatsning på centralorten.

Utan att fråga invånarna (skattebetalarna) ute i de gamla kranskommunerna om deras uppfattning.

Politikerna (socialdemokrater och moderater) har redan kohandlat om att Fritsla ska få behålla sin skola.

Men en storsatsning på ett skrytbygge av en ny skola i centralorten får negativa konsekvenser för andra kommundelar och deras invånare. Den nya storskolan i Kinna måste fyllas med elever. Därför ska ytterligare paralleller från Örbyskolan med bland annat elever från Älekulla, Öxabäck och Torestorp flyttas till den nya skolan.

Samtidigt måste mellanstadieparallellerna i Torestorp och Öxabäck flytta till Örby för att fylla upp de tomma skollokalerna där. Den yttersta konsekvensen av skrytbygget i Kinna blir alltså att mellanstadieeleverna i Torestorp och Öxabäck bussas till Örby fram och tillbaka varje dag.

Och skollokalerna i gamla Svansjö kommun töms på elever. Detta sker dessutom bara ett år efter att man satsat 28 miljoner på att bygga om skolan i Torestorp.

Hur tänkte politikerna där?

Allt detta måste upp till ytan valåret 2018 och politikerna är väljarna svaret skyldig hur man tänker prioritera skolsatsningen i kommunen.

Varför inte en kommunal folkomröstning samtidigt med valet den 9 september? Då får kommuninnevånarna säga sitt. Även vi ute i de gamla kranskommunerna.

Det är väl det politikerna brukar kalla demokrati.

Kent Persson, Clas-Göran Niklasson, Torestorp