Skolan missar särskilt begåvade elever

De senaste decennierna har det i vårt svenska skolsystem varit norm att alla elever, oavsett förutsättningar, ska pressas in i samma klassrum. Särskilda undervisningsgrupper har snarare setts som ett misslyckande, än som ett välbehövligt komplement till den ordinarie undervisningen. Vår iver att stöpa alla barn i samma form har drabbat våra elever med inlärningssvårigheter hårt, men också gruppen elever med särskild begåvning.

Fem procent av våra elever anses vara särskilt begåvade. I varje klass finns i snitt en till tre elever som är särskilt begåvade. De är ofta i stort behov av andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där framgår att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Elever med särskild begåvning känner sig många gånger missförstådda och tappar lusten till lärande. De uppfattas ibland som besvärliga och socialt missanpassade. Det har förekommit att särskilt begåvade elever felaktigt har tillskrivits diagnoser på grund av att de till exempel uppfattats som stökiga. Istället har beteendet orsakats av en otillräckligt stimulerande undervisning.

Roland S Persson har i en studie undersökt 287 särskilt begåvade vuxna om hur de upplevde svenska skolan. 92 procent beskrev skolans bemötande som mycket negativt och som en följd därav utvecklade de betydande psykosociala problem. Flera hade till och med funderat på självmord.

Att det svenska skolsystemet är illa rustat för att hantera denna specifika elevgrupp blir uppenbart ur ett internationellt perspektiv. I en Pisa-undersökning kunde man utläsa andelen högpresterande elever i respektive land: Singapore 40 procent, Liechtenstein 25 procent, Nederländerna 19 procent, Tyskland 18 procent, Finland 15 procent och Sverige 8 procent. Andelen svagpresterande i samma undersökning är också anmärkningsvärd: Singapore 8 procent, Sydkorea 9 procent, Finland 12 procent, Liechtenstein 14 procent och Sverige hela 27 procent. Det är uppenbart att dagens skolsystem varken klarar av att ge våra allra mest begåvade elever eller de med sämre förutsättningar den undervisning de behöver.

En stor andel av våra särskilt begåvade elever underpresterar i dag och i vissa fall upplever dessa en skolgång som totalt har havererat. Detta drabbar inte bara den enskilde eleven, utan också Sverige som land. I den hårt konkurrensutsatta värld vi lever i har vi som nation inte råd att gå miste om fler talanger och begåvningar.

2014 upprättade Borås kommun tillsammans med sex andra kommuner en handlingsplan för särskilt begåvade barn och elever. Syftet var att synliggöra och uppmärksamma särskilt begåvade barn och elever, samt att öka kompetensen hos våra lärare. I Borås stad har vi bland annat haft seminarier kring särbegåvning för lärare, specialpedagoger och vårdnadshavare. Konferenser med grundskolans rektorer och förskolans chefer har också arrangerats.

Att informera och öka kompetensen hos kommunens personal kring särskilt begåvade barn och elever är givetvis ett viktigt första steg. Det är också en självklarhet att undervisningen i våra klasser i största möjliga mån ska vara så utformad, att även de särskilt begåvade har en möjlighet att trivas och utveckla sin fulla potential.

Det är dock hög tid att göra upp med den överdrivna ivern att till varje pris inkludera, vilket allt för länge har hållit den svenska skolan i ett järngrepp som både drabbar hög- och lågpresterande elev.

Sverigedemokraterna föreslår därför, i de fall där den ordinarie undervisningen misslyckas, att Borås stad ska erbjuda särskild undervisningsgrupp för elever i grundskolan med särskild begåvning.

Anders Alftberg (SD), politisk sekreterare, ledamot i grundskolenämnden, ledamot i kommunfullmäktige