Debatt

Skolan behöver skapa karriärmöjligheter för alla

Foto:

Det är beklagligt, men föga överraskande att försteläraren Daniel Fornell tar farväl av läraryrket i ett debattinlägg i BT 10/6 och går över till den privata sektorn. Hans huvudsakliga kritik kretsar kring hur Borås stad hanterat sina förstelärare i och med omorganisationen.

Förstelärarsystemet är ett halvdant försök att ge våra lärare en möjlighet till en yrkeskarriär, och som på ett hastigt och ogenomtänkt sätt drevs igenom av våra politiker. Massuppsägningarna av förstelärartjänsterna som nu genomdrivs är resultatet av detta missgrepp.

Den svenska grundskolan saknar i dag en tydlig karriärstruktur som möjliggör för lärare att på ett meningsfullt sätt avancera i sitt yrke. OECD har påpekat denna brist och rekommenderar att Sverige inrättar en sådan karriärstruktur. Denna struktur ska spegla olika steg under en lärares och skolledares yrkesliv. Vidare efterlyser man att vi på nationell nivå utformar standarder för lärar- och skolledarutveckling, ett karriärprogram och en struktur för kompetensutveckling.

Skolan är en nationell angelägenhet, som alltför länge varit ett offer för vår kommunpolitikers kortsiktiga nycker. Våra lärares kompetensutveckling och karriärmöjligheter är en viktig fråga som Sverigedemokraterna under en längre tid drivit. I riksdagsmotionen ”En skola i världsklass”, från hösten 2015, drar vi upp huvudlinjerna för en mer sofistikerad karriärstruktur än den vi har, eller snarare inte har, i dag.

Vi föreslår att denna vidareutbildning finns på två nivåer, en basnivå och en mer avancerad nivå. Där basnivån är obligatorisk och den avancerade är frivillig. Lärare som önskar få djupare kunskaper men även önskar få möjlighet att framöver bli mentorer för nyare kollegor, genomför den fördjupade utbildningen, denna genomförs externt på högskola och universitet. Efter avslutad utbildning blir läraren certifierad på en ny högre nivå i utbildningstrappan. 

Varje genomförd extern utbildning som enskild lärare genomfört skall innebära att han/hon därefter kommer komma ett steg upp i en utbildningstrappa, steget uppåt innebär också att läraren certifieras på den nivån. För att få komma vidare uppåt i ”trappan” krävs att läraren tar det ansvar som förväntas efter genomförd utbildning. Tanken är att denne skall stötta kollegor som befinner sig längre ner på trappan med återkoppling. Ingen lärare skall kunna klättra till toppen av trappan utan att ha tagit ansvar på respektive nivå.

Det är därför glädjande att se att Skolkommissionen i sitt slutbetänkande (SOU 2017:35) föreslår att ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare ska inrättas. Inom ramen för programmet ska det finnas ett antal kvalifikationsnivåer, vilka ska vara tydligt definierade och bör omfatta olika utvecklingsspår för lärares och skolledares professionella utveckling. Detta är helt i linje med Sverigedemokraternas skolpolitik.

Det är vår förhoppning att vi gemensamt över blockgränserna ska kunna utforma en karriärtrappa för våra lärare som är tydlig, transparent och där staten tar det huvudsakliga ansvaret. Kan vi få detta på plats så kanske Daniel Fornell och andra hängivna lärare väljer att stanna kvar i läraryrket.

Anders Alftberg

skolpolitisk talesman för SD Borås, ledamot i grundskolenämnden