Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Utanför lämnas större delen av de "alldeles vanliga" människorna. Men utanför lämnas också de argument och den finess som före bloggen präglade det offentliga samtalet i offentliga medier, skiver journalisten och programledaren Siewert Öholm.
Debatt 2008-09-17
När nyhetens behag lagt sig och alla snobb-bloggare insett att de inte ens själva har tid att skriva så mycket mer än om sin egen förkylning, kanske tiden är mogen att skaffa sig ett förhållningssätt till bloggeriet, skriver Siewert Öholm.
I takt med att TV-medierna blir allt mer ytliga, ”idol”-iserade och glamoriserade växer det upp en förvirrad informationsvärld i våra datorer. Bloggvärlden, ”bloggosfären” har blivit mode och mycket av den är en blandning av kommersialism, egotrippar och rent strunt. Några tycks tro att beviset för att man är verklig är att ha en egen blogg.
Observera nu att jag inser att Internet är en av de största redskapen för ett öppet och genomlyst samhälle. Bloggar och debattfora kan möjliggöra en förstoring och utvidgning av det demokratiska samtalat. Men de förefaller samtidigt innebära en inskränkning och försnävning av demokratin.
När nyhetens behag lagt sig och alla snobb-bloggare insett att de inte ens själva har tid att skriva så mycket mer än om sin egen förkylning, kanske tiden är mogen att skaffa sig ett förhållningssätt till bloggeriet.
Bloggosfären har nyligen fått en EU-rapport att föreslå registrering av bloggar och ”replikrätt”. Det låter som ett skämt eftersom bloggrepliker väldigt ofta tycks locka fram de absolut lägsta instinkterna hos dem som deltar i replikerna. Vulgariteter och direkta okvädningar är vanliga. Intellektuell heder bekymrar sällan, inte heller nivån i argumenten. Bloggdebatten har sin egen (o)etik.
Observera igen, att jag vet att Carl Bildt var banbrytande bloggare och kanske fortfarande driver en av de största i världen. Jag läser ibland på politikerbloggen, men sen räcker det. Att läsa Helle Kleins blogg i Aftonbladet för att se att hon ”är tjänstledig för studier”, men ändå vill blogga är rena skämtet, eller hur PJ Linders blogg i svenskan (som lanserades med stort buller) bara blivit en liten snutt om dagens tidning, andas uppgivenhet.
Mitt främsta skäl till de sju råden är att bloggeriet håller på att föra oss in i ett formidabelt elitsamhälle, där samhällsdebatt, kultur, politik, nöje blir en exklusivitet för ett fåtal. Några försöker vara seriösa, men de största bloggarna, till exempel de Schulmanska, närs av sin aggressivitet och sin förnedringsfilosofi. Där handlar det inte om demokrati och yttrandefrihet. I stället är det ren spekulation i intellektuell dekadens. Utanför lämnas större delen av de ”alldeles vanliga” människorna. Men utanför lämnas också de argument och den finess som före bloggen präglade det offentliga samtalet i offentliga medier.
I praktiken isolerar bloggeriet människor från varandra. Mötet mellan två debattörer på riktigt, är vida överlägset bloggmötet. Haverister och ytterkantsmänniskor tycks dominera bloggarna. Deras inlägg legitimeras bara av dem själva och behöver aldrig slipas mot andra än fiktiva, osynliga motdebattörer.
Slutsatsen är enkel. Följ de sju råden och börja live-kommunicera. P2:s Aurora är en av de bästa medicinerna mot bloggförgiftning.
Siewert Öholm
Jag vet inte riktigt vad Siewert är ute efter, förutom den gamla vanliga journalistiskt snäva synen på vem som sitter på sanningen, och rätten att kommunicera denna, men tankarna om hans sju punkter kan kanske sammanfattas på följande vis:
Tankar om första rådet - Man måste inte hinna läsa några bloggar alls om man inte vill, men det vore kanske bra att läsa någon mer än Politikerbloggen och Helle Kleins innan man korsfäster hela bloggosfären.
Tankar om andra rådet - Man mår inte heller sämre av att tillgodose sig synpunkter och åsikter från andra människor som skriver intressanta och initierade texter som råkar publicera i bloggform.
Tankar om tredje rådet - Läs bloggar i en kombination med läsning av tidningar och gärna lite lyssnande på P1. På så vis får man möjligheten att skapa sig en ännu bredare bild av aktuella frågor.
Tankar om fjärde rådet - Här bifaller jag Siewerts råd, men låter det även gälla tidningar och annan aktuell media.
Tankar om femte rådet - Bloggar är en breddning av vår gemensamma demokrati som har öppnat upp betydligt större möjligheter för många människor att kunna framföra sina åsikter och i kommentarer på den egna bloggen och i inlägg på andra bloggar får stå till svars för och fortsätta argumentera för sin sak.
Tankar om sjätte rådet - Många bloggar har bra mycket bättre argument för sin sak än vad Siewert har lyckats förstå
Tankar om sjunde rådet - Här har Siewert en förutfattad mening om att alla som bloggar är någon form av nördar, utan socialt liv, som inte har förmågan att kommunicera på annat vis än genom sitt bloggande. Ingenting kunde vara mer fel.
Sammanfattningsvis så ska man konstatera att det finns bloggare som tar sig själva på alldeles för stort allvar, precis som det finns journalister som lider av samma syndrom, och att det finns en enorm mängd med bloggar som inte borde sett dagens ljus. Men att smocka till hela bloggosfären låter sig inte göras så enkelt och med så små argument som Siewert Öholm försöker sig på.
Den schablon av bloggosfären som har låter presentera är lika felaktig som att påstå att Se & Hör är detsamma som SvD, DN och P1 på Sveriges Radio. Korkat och okunnigt!
Internet har försett vanliga människor med ett antal verktyg som ger verkligt utökade möjligheter att göra sin röst hörd, varav bloggar är ett bland flera. Därutöver bidrar chattar, communities, webb-enkäter och möjligheter, som den här, att direktkommentera debattsidor till mångfalden. Om man som Öholm gör, tar sin utgångspunkt i några Stockholmskändisars bloggande och försöker dra några långtgående och allmängiltiga slutsatser, hamnar man ju så klart helt fel.
Om man gillar yttrandefrihet i dess verkliga form borde det vara omöjligt att argumentera som Öholm gör. Att dessutom rada upp det ena passiva förhållningtipset efter det andra förefaller väldigt passé. Det finns i sig inget motsatsförhållande mellan att lyssna på P1 eller för den delen en debatt, och att blogga så varför försöka skapa en?
Men det är när Öholm, avsiktligt eller ej, låter sitt förakt för de hundratusentals svenskar som startat och skriver på sina bloggar lysa igenom, som det blir besvärande. Att påstå att det finns bloggsnobbar är en sak men det är exakt samma slags snobberi att underkänna bloggandet och tycka att vanligt folk skall hålla sig till att konsumera vad andra traditionella proffstyckare presterar på prestigetunga debattsidor. Öholm tycks vilja klamra sig kvar vid den tid då spridandet av åsikter var förbehållet de, som likt Öholm, får tillträde till de fina morgontidningarnas helsidor.
Om Öholm tog sig tid att för en kort stund t.ex fundera över vilken enorm kraft det ligger i att låta ett stort antal brukare bli delaktiga, som i det nätbaserade uppslagsverket Wikipedia (skapat av läsarna) och jämföra det med hur man traditionellt har producerat uppslagsverk, kanske han kan förstå värdet av en verkligt fri debatt på nätet. En debatt där bloggar spelar en viktig roll, snart kanske större än någon av oss kan ana. FRA-debatten har visat på lite av den sprängkraft som finns.
Har just skrivit ett blogginlägg, om att skriva. Och om hur förutsätningen för att skriva någonting bra, någonting troværdigt - är att skriva om det man vet någonting om. Synd att Öholm inte läser bloggar....
Jag läser mycket sällan bloggar men på något sätt hamnade jag nu här på din blogg. För det är väl det du skrivit här, ett typiskt blogg-inlägg? Det står visserligen "Debatt" högst upp, det kanske är det som skiljer?
Men jag följer din regel nummer 6, den betyder väl ungefär att man inte ska lita på bloggaren (i det här fallet dig).
Lite nyfiken är jag, kanske du kan bringa lite klarhet. Jag trodde i min enfald att det är "riktiga personer" från den "riktiga världen" som skriver saker på bloggar? Nu undrar jag vad jag ska tro, är det någon ny okänd ras som bara existerar på internet som skriver bloggar? Vad är i så fall du? Du har ju skrivit denna blogg, men jag är nästan säker på att jag sett dig på tv, och du torde därmed även finnas på riktigt? Fast TV fanns ju inte med i din lista över godkända informationskanaler, så ska väl inte lite på tv då. Jag blir förvirrad...
Tack i alla fall för att du klargör vilka källor man kan lita på. SR, människor som har möjlighet att skriva i tidningar och Sivert Öholm verkar vara de källor till sanningen du rekommenderar. Ska försöka hålla mig till det.
ps. Du har några bra poänger i din text, men sen skriver du så sanslöst dumma saker så jag blir mörkrädd.
Debatt- och insändarsidorna ger läsarna chansen att diskutera, kritisera och berömma företeelser i vardagen. Mitt namn är Tobias Hjelm, jag är debattredaktör med uppgift att se till att så många som möjligt kommer till tals.
Tobias Hjelm
tobias.hjelm@bt.se
Telefon: 033-700 07 85
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74