Sifferfokus skadar svenskt bistånd

Debatt 2012-08-20 | Uppdaterad 2012-08-20

Regeringen strävar efter att allt det som Sverige ger i bistånd måste kunna följas upp resultatmässigt. Det är utifrån ett revisionsperspektiv som biståndsminister Gunilla Carlsson vill bedriva biståndspolitiken i framtiden, skriver Per Carlsson.



I år fyller svensk biståndspolitik 50 år. Det har varit en tid av högt ställda mål som vilat på en svensk tradition av internationell solidaritet och ett djupt och ärligt engagemang i andra länders utvecklig mot demokrati och frihet. Det är få länder som har en så fin historia när det gäller att bry sig om den långsiktiga utvecklingen i länder i nöd.

Det svenska biståndet uppgår till 35 miljarder kronor om året. Det finns en lång rad exempel där det svenska biståndsarbetet gjort nytta och hjälpt länder och människor till en bättre tillvaro. Trots denna bakgrund har den borgerliga regeringen i Sverige beslutat sig för att helt ändra kurs i den svenska biståndspolitiken. Den nya kursen kommer sannolikt att komma till uttryck i statsbudgeten nu i höst.

Syftet med förändringarna är att man vill ha en större kontroll på exakt hur de svenska biståndspengarna används. Man skall också på sikt sträva efter att allt det som vi ger i bistånd måste kunna följas upp resultatmässigt. Det är utifrån ett revisionsperspektiv som biståndsminister Gunilla Carlsson (M) vill bedriva biståndspolitiken i framtiden. Allt skall kunna nagelfaras i detalj och man måste också enligt regeringen kunna se de konkreta resultaten av biståndet för att det skall fortsätta att betalas ut.

Gunilla Carlssons synsätt ser lite tillspetast ut enligt följande exempel: En utbetalad hundralapp, en borrad brunn. En utbetalad tusenlapp för en asfalterad väg i Sahara, eller fem rispåsar för hundra kronor från den svenska biståndsbudgeten. Med ett så ytligt sätt att förhålla sig till biståndsarbete riskeras många viktiga värden att gå förlorade.

Det förflackade synsättet på biståndets funktion riskerar att försvåra det långsiktiga utvecklingsarbetet i många biståndsmottagande länder. Demokratibiståndet som används i länder med svaga demokratiska institutioner och traditioner har till syfte att stärka demokratiska processer och politiska rörelser. Det är ett uthållighetskrävande och idogt arbete som inte ger snabba mätbara resultat, men det är ack så viktigt. Det tar tid för ett land att gå mot demokrati. Det tar tid att bygga upp oberoende medier och säkerställa godtagbara villkor för journalister i stränga diktaturer.

Det tar också tid att stärka kvinnors ställning och jobba för jämställdhet i andra länder. Ingen av dessa arbetsuppgifter går med säkerhet att analysera från resultatsynpunkt. Man måste ha en längre tidshorisont innan man kan utvärdera nyttan med eller effekterna av biståndssatsningarna när man arbetar med stora samhällförändrande projekt.

Som socialdemokrat tycker jag att det är olyckligt att regeringen nu tycks driva igenom denna förändring i biståndspolitikens upplägg. Vi socialdemokrater har alltid varit för ordning och reda. Vi tycker också att det är viktigt att följa upp hur våra biståndspengar används. Det kanske också i framtiden krävs en fördjupad diskussion om var och i vilka länder vi är engagerade.

Dock är vi genom erfarenheter under årens lopp medvetna om att nästan inget biståndsarbete ger snabba resultat. Tålamod utgör biståndspolitikens själva själ och väsen. Istället för att anamma ett kortsiktigt revisionsperspektiv på biståndspolitiken bör vi även fortsättningsvis ha biståndets förändrande kraft som utgångspunkt. Framför allt kan det vara viktigt att slå fast att om man skall vara ytterst ansvarig för det svenska biståndet så bör man vara mer av idealist än ekonom.

Per Carlsson (S)
Borås



BT:s riktlinjer för nätkommentarer:

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på bt.se.

bt.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till nedanstående riktlinjer.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Borås Tidning som bär det juridiska ansvaret.

Riktlinjer:

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men…

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med främlingsfientligt innehåll.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte personangrepp.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.

Och...

Tonen ska vara korrekt och respektfull. Vi publicerar inte kommentarer som har en negativ inverkan på samtalsklimatet.

Disqus


Brutala sågningen: En skam och ett skrattobjekt

Insändare [Uppdaterad 2014-10-15]

Kan ni tänka er Paris utan Eiffeltornet? Eller Aten utan Akropolis? Läs mer

 

fråga

Vad tycker om du höghuset på Druvefors?

Visa resultat




huvudnyheter just nu

Dagens fråga

 

Mjölk

Vilken mjölk dricker du helst?

Visa resultat




Tobias Hjelm

Debatt- och insändarsidorna ger läsarna chansen att diskutera, kritisera och berömma företeelser i vardagen. Mitt namn är Tobias Hjelm, jag är debattredaktör med uppgift att se till att så många som möjligt kommer till tals. Debattartiklar skickas till debatt@bt.se och insändare till dialog@bt.se.

Tobias Hjelm
tobias.hjelm@bt.se
Telefon: 033-700 07 85



Mest läst på debatt


Debatt

Skoldebatt 2014

Skoldebatt på olika nivåer. Här har vi samlat några av årets många debattartiklar som på ett eller annat sätt handlar om skolan: Läs mer

Nyheter

Dagens fråga

Mest läst på bt.se


Tjänstgörande webbredaktör

Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!

Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74


Kalendern

Vad händer i Sjuhärad?

Kalendern är sjuhäradsbornas anslagstavla på bt.se. Här kan kan du läsa om eller lägga in aktuella arrangemang.
Obs! Kalendern är till för föreningar och icke-kommersiella arrangemang.

Stefan Eklund, chefredaktör

Om borgerligheten i Borås:

"Carlson och Hjalmarsson borde helt enkelt kliva åt sidan. Väljarna vill det, som sagt. I BT 20/9 berättade vi att andranamnen i M och FP, Ulf Sjösten och Anna Svalander, fick betydligt fler personkryss än de som var etta på respektive lista, alltså Carlson och Hjalmarsson."

Lena Kvist, kulturchef

Om årets nobelpris i litteratur:

"Man kan se det som en triumf för förlagskonsten."

Lars Näslund, politisk redaktör

Om att Jimmy Åkesson är utbränd:

"Hur djupt och på goda grunder många än må ogilla Jimmie Åkessons partis politik är det både märkligt och kontraproduktivt hur diverse kända antirasister bara inte kunde låta bli att håna beskedet om sjukskrivningen i sociala medier"

Jan Hansson, sportkrönikör

Om tennis:

"Den enda representanten med stjärnglans är turneringsdirektören Robin Söderling. Efterhängsen körtelfeber tvingade honom lägga undan racketen. Med den försvann svensk elittennis in i mörkret."

Nyheter

Webb-tv

På bt.se/webbtv hittar du inslag om nyheter, sport, nöje och mycket mer.

Blogg

Här är BT:s bloggare

En ledarredaktion, en elfsborgare, en basketjunkie, två joggare som utmanar varandra, en näringslivsredaktör, BT:s fotografer och en designguru...
Välkommen till BT:s värld av bloggare!

Nyheter

Gilla bt.se på Facebook

Du vet väl om att du kan följa stora delar av vårt nyhetsflöde från Sjuhärad, Sverige och världen direkt på Facebook? Gör som 5 400 andra och klicka på "Gilla"-knappen nedan!


Läsvärt

Föreningsguiden

Föreningsguiden är den nya tjänsten som ersätter Inför. Tjänsten är för föreningar i Mark och Kind, som gör det möjligt för föreningslivet att uppdatera och informera medlemmar och allmänheten om vad som händer.