Debatt

SD: Svenska köttbullar till alla

Skolmat Artikeln publicerades

När man tittar ner i skolmatsalens kantiner så är en sak säker – man behöver vara en stor älskare av kyckling i alla dess former. Om det vankas korv stroganoff så är det givetvis kycklingkorv. När det är dags för köttbullar så är de självklart gjorda på kycklingfärs. Barnens favorit – spagetti och köttfärssås – återigen kycklingfärs. Nötköttet och därmed blandfärsen är bannlysta i våra skolkök.

Skälet till detta är flera: skolmaten i kommunen ska vara ”klimatanpassad” och då är kött och synnerhet nötkött den stora boven i dramat. Lägger man därtill att en allt större skara elever av religiösa och etiska skäl inte vill ha fläskkött i maten, så väljer vissa skolkök att helt plocka bort fläskkött från menyn. Kvar blir kyckling-, soja- och quornprodukter. Det blir ”lättare” så.

”Det är kanske dags att lägga Miljöpartiets dogmatiska förhållningssätt till kött åt sidan.”

Livsmedelsverket och Skolmatens vänner har gjort en nationell kartläggning av skolmaten i grundskolan. Där framkom bland annat att många kostchefer ser det som en stor ”utmaning” att kunna hantera alla specialvarianter av kost som efterfrågas i skolan i dag. Bland annat nämns olika dieter, olika sjukdomar/allergier, olika kulturer, olika religioner, olika värderingar/livsstilar, etisk kost, klimatvänlig kost etcetera. Att kunna samordna alla dessa inriktningar ansågs som en stor utmaning i många skolor och kommuner.

I Borås kommuns skolor och förskolor äter cirka 1 300 barn, elever och pedagoger specialkost av medicinska skäl. Cirka 150 barn och elever har personlig kost utifrån medicinska, neuropsykiatriska behov. Dessutom äter 4 000 barn, elever och pedagoger vegetarisk kost eller ej fläskkött av etiska eller religiösa skäl. Den sistnämnda gruppen ökar stadigt och där med kostnaderna.

På grund av rådande riktlinjer för specialkost har vi en merkostnad på cirka sju–åtta miljoner kronor i grundskolenämndens budget – resurser som kan omprioriteras till att förstärka matutbud, matkvalitet och den generella verksamheten. Borås stad bör vara en stad som endast serverar specialkost utifrån medicinska skäl – där stort beaktande tas till ekologiska och närproducerade livsmedel – och med ett grundläggande mål om så god kvalitet och brett utbud som möjligt för samtliga elever.

I vår motion ”En mätt elev är en produktiv elev” föreslår vi en rad åtgärder för att höja kvaliteten och samtidigt styra upp kostnaderna för specialkosten i våra skolkök. Förutom förslaget att erbjuda specialkost endast där medicinska skäl föreligger och utveckla samarbetet med Västra Götalandsregionen i syfte att utöka matutbudet så lyfter vi upp bufféservering, vilket innebär att det serveras flertalet rätter och att eleverna utifrån dessa rätter själva väljer vad de vill äta.

Buffékonceptet har redan prövats i andra kommuner, bland annat i Trelleborgs kommun, där resultatet visat sig vara mindre svinn samt ett betydligt högre nöjdhetsindex än tidigare. Att minska svinnet i de kommunala serveringarna ligger i linje med vad som stipuleras i antagna hållbarhetsmål och bör därför vara en prioriterad fråga för kommunen.

När det svenska kulturlandskapet växer igen och den biologiska mångfalden i våra bygder utarmas, så är det för oss en självklarhet att prioritera ekologiska och närproducerade livsmedel framför till exempel sojabönor, som transporterats över halva världen. Odling av sojabönor är en av de viktigare orsakerna till avverkning av regnskog i tropiska utvecklingsländer. De senaste 20 årens snabba sojaexpansion i Sydamerika beror till stor del på ökad export till EU.

Så det är kanske dags att lägga Miljöpartiets dogmatiska förhållningssätt till kött åt sidan, så att våra barn även i framtiden har valmöjligheten att äta svenska köttbullar så som mormor en gång gjorde dem.

Anders Alftberg, skolpolitisk talesman, SD Borås, ledamot i grundskolenämnden

Andreas Exner, ekonomiskpolitisk talesman, SD Borås, ersättare i grundskolenämnden