Debatt

Sätt färg på våra offentliga rum

Debatt ,
Den offentliga konsten profilerar och stärker orters identitet. När Sverige nu står inför en byggboom finns chansen skapa levande och konstnärliga livsmiljöer, anser skribenterna.
Foto:Anton Hedberg
Den offentliga konsten profilerar och stärker orters identitet. När Sverige nu står inför en byggboom finns chansen skapa levande och konstnärliga livsmiljöer, anser skribenterna.

Politikerna och invånarna i Sjuhärad bör se över hur kommunerna och byggbolagen arbetar med den offentliga konsten. Har man antagit enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning och hur tillämpas den, frågar skribenterna.

Sverige står inför en byggboom. Bostadsbristen, som förstärkts genom flyktingkrisen, ska byggas bort i många delar av Sverige. Miljonprogramsområdena ska, eller håller på att, renoveras. Fastigheter ska klimatanpassas, kollektivtrafik byggas ut. Regeringen har som mål att det ska byggas 250 000 nya bostäder till 2020 och i många kommuner pågår spännande planeringsprocesser. Västra Götalandsregionen ska bygga för runt 10,6 miljarder kronor de närmaste åren, visar Dagens Samhälles sammanställning. Det här innebär en fantastisk möjlighet att uppgradera våra offentliga rum med omtanke om hela människan. 

För att skapa levande livsmiljöer och ge alla möjlighet att uppleva konst i sin närmiljö finns enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning. Den är enkel att förstå. Minst en procent av projektbudgeten för en ny- eller ombyggnation ska investeras i att konstnärligt gestalta en byggnad, ett torg eller annan offentlig infrastruktur. Tack vare regeln har tusentals offentliga miljöer i Sverige blivit rikare och mer intressanta att bo, besöka och arbeta i. 

I dag tillämpar 2/3-delar av landets kommuner enprocentsregeln. Det är 50 procent fler än för tio år sedan och det vittnar om ökad kunskap om konstens betydelse för att tillföra en humanistisk och estetisk dimension till våra torg och fastigheter. Konsten påverkar oss och stimulerar kreativiteten. Och som Liljevalchs chef Mårten Castenfors nyligen uttryckte det: ”Byggbolagen är inte dummare än att de förstår att konsten höjer värdet på kåken”. 

Ändå saknar alltså var tredje kommun helt rutiner för enprocentsregeln, medan många andra inte tillämpar den fullt ut. Därför borde politikerna och invånarna i Sjuhärad se över hur kommunerna och byggbolagen arbetar med den offentliga konsten. Har man antagit enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning och hur tillämpas den? Finns gestaltningsprogram och skrivs ambitionerna om den offentliga konsten in i kommunernas markanvisningspolicys, detaljplaner och exploateringsavtal? Anlitas konstnärerna tidigt i planeringsfasen så att man tar vara på deras kompetens redan i början av processen? 

Den offentliga konsten profilerar och stärker orters identitet. Den är även demokratisk på så sätt att även barn och vuxna som sällan går på en konstutställning får möjlighet att ta del av och inspireras av konstnärliga uttryck. De kommande åren finns alla möjligheter att göra kommunerna i Sjuhärad mer konstnärligt intressanta och attraktiva för invånare, näringsliv och turism. Gör dina kommunpolitiker det?

Kerstin Dahl-Norén

ordförande KRO Sjuhärad

Katarina Jönsson Norling

Konstnärernas Riksorganisation

Sanna Svedestedt Carboo

Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare