Debatt: Satsa på sammanhållen skola
För oss vänsterpartister är samhällets kanske allra viktigaste uppgift att garantera alla barns rätt till kunskap. Skolan handlar förstås inte bara om ämneskunskaper. Lika viktig är skolan som demokratibärare. En skola för ett modernt och demokratiskt samhälle handlar inte bara om att utbilda för arbetslivet – det handlar också om allas rätt till bildning. Under 1900- talet utvecklades svensk skola till att bli allt mer likvärdig, kunskap var inte längre ett privilegium för de rikaste. I inget annat land var skillnaderna i resultat mellan skolor så små som här.
I dag går utvecklingen åt fel håll; elevers bakgrund spelar allt större roll. Hur mycket elever lär sig beror idag alltmer på vilken skola de hamnar i och vilka föräldrar de har. Dagens skolsegregation och friskolesystem hämmar möjligheten att upprätta en jämlik och sammanhållen skola. Så behöver det inte vara. Skolan och förskolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – inte cementera klassamhället.
En jämlik skola och förskola är bra för alla. När elever med olika bakgrund och livsåskådning möts, förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen.
Därför ska utbildningen vara konfessionsfri och upptagningsområdena för skolorna ska motverka segregation – huvudprincipen ska vara att alla går i den skola som ligger närmast hemmet, men det ska finnas möjlighet att genom upptagningsområdenas utformning främja integration.
Den senaste tiden har allt fler partier i Borås ifrågasatt konfessionella friskolor. Det är rimligt, men om kritiken stannar där kommer vi inte åt skolsegregationen. Även de kommersiella skolorna segregerar. Systemet med friskolor har bidragit till en kraftigt ökad segregation och sämre studieresultat.
Friskolorna medför även ökade kommunala kostnader – till ingen nytta. En sammanhållen offentlig skola där resurserna går till eleverna, och inte till vinster i skolaktiebolag, ger bättre studieresultat och motverkar ett segregerat samhälle.
En engagerad förälder bryr sig förstås om sitt barns skolgång, men vore det inte bättre att engagemanget kunde ta sig uttryck i att läsa en bok tillsammans med sitt barn än att läsa olika skolors resultatrapporter för att kunna välja ”rätt skola”? Alla skolor ska vara bra skolor.
Den tidigare skolkommissionens ordförande, forskaren Jan-Eric Gustafsson, förklarar de ökade skillnaderna i studieresultat kopplat till det fria skolvalet med kamrateffekter och förväntanseffekter. Kamrateffekter handlar om att en stor koncentration av socioekonomiskt svaga elever hämmar elevernas utveckling, men även att en stor koncentration av högpresterande elever leder till sociala jämförelser och negativa motivationseffekter, alltså missgynnas samtliga elever av skolsegregationen! Förväntanseffekter handlar om vad samhället, lärare och föräldrar tror att eleverna ska klara. Låga förväntningar ger låga resultat. För oss är det uppenbart att det experiment som det fria skolvalet utgjort så snart som möjligt måste avskaffas, om vi återigen ska kunna utveckla en jämlik och sammanhållen skola.
Det är lätt att måla upp en nattsvart bild av skolan när skolsegregationen diskuteras. Samtidigt får vi inte glömma att det varje dag sker gott arbete ute på våra skolor. Där finns engagerade lärare som tar sitt kompensatoriska uppdrag på allvar och gör allt för att deras elever ska nå så långt som möjligt, men visst vore det enklare med en mer blandad elevsammansättning.
Skulle vi dessutom stoppa vinstjakten i skolan och använda de resurserna för tidiga och kompensatoriska insatser, då skulle vi nå riktigt långt. Vänsterpartiet går till val på en politik för ett jämlikt samhälle.
Vi har förslagen för en sammanhållen skola utan vare sig konfessionella eller kommersiella friskolor, där barn med olika bakgrund möts och lär tillsammans.
Ida Legnemark, gruppledare (V) Borås
Lennart Andreasson, 2:e vice ordförande (V), grundskolenämnden i Borås
