Debatt

Sänkta löner ökar inte sysselsättningen

Debatt ,
Om den kollektivavtalsreglerade lägsta nivån för löner går ur, är det kvinnors löner som kommer vara de första att offras, menar artikelförfattarna.
Foto:ADAM IHSE / TT
Om den kollektivavtalsreglerade lägsta nivån för löner går ur, är det kvinnors löner som kommer vara de första att offras, menar artikelförfattarna.

Det är av största vikt att nyanländas inträde på arbetsmarknaden sker utan att fundamentet för den jämlikhet och jämställdhet som tagit decennier att bygga upp undergrävs, anser skribenterna.

Det är kvinnor som idag arbetar för de lägsta lönerna på arbetsmarknaden. Tidsbegränsade anställningar, såsom vikariat eller allmän visstidsanställning, är vanliga i kvinnodominerade sektorer, vilket ger en hög omsättning på personal. Högre avlönad arbetskraft som arbetat länge ersätts med lägre avlönade. 

Om den kollektivavtalsreglerade lägsta nivån för löner upphör, är det kvinnors löner som kommer vara de första att offras. Tonerna går höga i debatten om sänkta lägstalöner för nyanlända. En del politiker och ekonomer menar att enda sättet att öka sysselsättningen för den här gruppen är genom kraftigt sänkta lägstalöner för så kallade ”enkla jobb”. 

Sänkta lägstalöner kommer inte att öka sysselsättningen. Däremot kommer det att innebära en genomgripande förändring av svensk arbetsmarknad. Kvinnor utgör majoriteten av dem som redan nu har dåliga anställningsvillkor till låga löner och är de första som kommer att drabbas av lönesänkarpolitiken. 

Den beskrivning av ”enkla jobb” som hittills framkommit är att det handlar om att utföra arbetsuppgifter som idag inte finns på den ordinarie arbetsmarknaden. De exempel som nämnts är att packa ned matvaror i plastkassar eller lotsa kunder rätt i butiker. Det handlar helt enkelt om omoderna jobb, som inte passar in på en modern arbetsmarknad. Om sådana tjänster införs är det en tidsfråga innan den låga lönen för den som packar ned matvaror i plastkassar vid rullbandets slut, påverkar lönen för den som sitter i kassan. 

Vi behöver inte fler sådana jobb i Sverige, utan snarare fler jobb i exempelvis arbetaryrken i vård och omsorg. Enligt Statistiska centralbyråns prognoser kommer det att behöva rekryteras 160 000 undersköterskor fram till år 2035. Det är av största vikt att nyanländas inträde på arbetsmarknaden sker utan att fundamentet för den jämlikhet och jämställdhet som tagit decennier att bygga upp undergrävs. Istället kan nuvarande tillskott till arbetskraften bidra till att hantera en rad utmaningar som den svenska välfärden och arbetsmarknaden står inför. 

Frågan om att sänka lägstalönerna är ett politiskt laddat vägval som i grunden handlar om vilket samhälle vi vill leva i. Istället för att komma tillrätta med välfärdssektorns rekryteringsbehov föreslås det att nyanlända ska utföra arbeten som inte behöver utföras, till löner som det inte går att försörja sig på. Att värdefull tid ska läggas på att utföra omoderna jobb istället för att människor introduceras i yrken med en stor och ökande arbetskraftbrist missgynnar både samhället och individerna. Det är därtill ett kraftigt avsteg från den svenska modellen och därmed ett hot mot svensk konkurrenskraft. Sverige kommer aldrig att stå sig i en internationell konkurrens som ett låglöneland, utan måste konkurrera som kunskapsekonomi.

Istället för att dra isär samhället måste det skapas breda vägar in i de yrken där det i dag är arbetskraftsbrist. För det krävs en tro på alla människors förmåga att bidra i samhället och kraftfulla investeringar i bland annat yrkesutbildningar. Redan idag har flera fackförbund, bland annat Kommunal, yrkesintroduktionsavtal med arbetsgivare som ger anställda möjlighet att kombinera arbete med utbildning. Tillgången till kompetent personal säkras, samtidigt som kunskaps- nivån hos den anställda höjs. Yrkesintroduktionsavtalen kan mycket väl anpassas och bli en väg för nyanlända in i de yrken som har behov av kompetent och kunnig arbetskraft. 

Alternativet är sämre villkor på arbetsmarknaden som kommer att innebära att många – framförallt kvinnor – hamnar i en ekonomiskt utsatt situation. Vi menar att om nuvarande situation hanteras på rätt sätt kan det ökade tillskottet till arbetskraften gynna svensk välfärd och svensk arbetsmarknad i ett samhälle som fortsatt håller ihop. 

Anna Werkelin Ahlin

utredare Kommunal

Torbjörn Dalin

ekonom Kommunal

Susanne Fransson

docent i rättsvetenskap Göteborgs universitet

Eberhard Stüber

jurist och lärare vid Göteborgs universitet