Debatt

Så vill M stärka skolan

Debatt Artikeln publicerades

Ungefär var femte elev lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet, många elever hoppar av gymnasiet i förtid och antalet anmälningar om hot och våld i skolan ökar. Regeringen tar inte problemen på allvar, anser M-politiker.

I Borås ska möjligheter gälla lika för alla. Alla barn ska få sin egen chans att bygga en bra framtid alldeles oavsett bakgrund. Det ska inte vara antalet böcker i familjehemmets bokhylla som styr om man kommer in på de tuffaste utbildningarna, utan egen förmåga och vilja. Då krävs en skola som rustar med kunskaper och som öppnar vägar till vidare studier och jobb.

Borås skolor håller hög kvalitet. Lärarna är skickliga och gör sitt yttersta för att alla barn ska nå sin fulla potential. Samtidigt finns det problem. Ungefär var femte elev lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet, många elever hoppar av gymnasiet i förtid, och antalet anmälningar om hot och våld i skolan ökar.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen tar inte problemen på allvar och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) lyckades inte fixa skolan på 100 dagar, trots det naiva löftet om att så skulle göras. Istället har regeringen börjat nedmontera de kunskapsreformer som alliansrege- ringen genomförde. Under mandatperioden har de avskaffat nationella prov, motsatt sig tidigare betyg och konsekvent sagt nej till Alliansens krav på utökad undervisningstid.

Mellan 2006 och 2014 genomförde alliansregeringen ett stort antal reformer för att höja svenska elevers kunskaper. Efter flera år av fallande resultat i den internationella kunskapsmätningen Pisa bröts till slut trenden och resultaten har börjat peka uppåt. Men det räcker inte. Vi kan inte vara nöjda med medelmåttiga resultat. Därför har Moderaterna satt ett tydligt mål att Sverige ska vara bland de tio bästa länderna i Pisa senast 2025.

Moderaterna förslår därför ett antal reformer för att stärka svensk skola:

* Utöka undervisningstiden med en timme mer per dag. Utökningen ska först genomföras i lågstadiet och sedan de högre årskurserna och koncentreras till svenska och matematik så att alla lär sig läsa, skriva och räkna.

* Inför obligatorisk läxhjälp. Kommuner ska vara skyldiga att erbjuda läxhjälp från årskurs 4–9.

* Lovskola. I årskurs 6–9 ska lovskola erbjudas i fyra veckor för elever som riskerar att inte komma in på gymnasiet.

* Rätt till utökad förskola. För barn till föräldrar som är beroende av försörjningsstöd eller är arbetslösa bör rätten till allmän förskola utökas till 30 timmar i veckan.

* Obligatorisk språkförskola på 15 timmar per vecka för alla barn till nyanlända från tre års ålder.

Löftet att nästa generation ska få det lite bättre än den nuvarande skapar hoppfullhet. Föräldrar och mor- och farföräldrar önskar och vill att deras barn och barnbarn få de bästa förutsättningarna. Barn och ungdomar hoppas och drömmer om vad de vill göra med sin framtid.

Detta löfte måste infrias. Social rörlighet får aldrig bytas ut mot social ärftlighet. Det här är inte bara viktigt för varje människa, utan även för Borås som stad.

Erik Bengtzboe (M), utbildningspolitisk talesperson

Annette Carlson (M), kommunalråd, Borås

Ulf Sjösten (M), 1e vice ordförande, grundskolenämnden

Marie Fridén (M), 1a vice ordförande, förskolenämnden

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.