Debatt

Riv hindren för Högskolan i Borås

Högskolan i Borås kan åta sig ett större utbildningsuppdrag inom bland annat ingenjörs- och lärarutbildningar, skriver rektor Björn Brorström.
Foto:
Foto:

Högskolan i Borås har höga ambitioner. Vi vill vidare. Men det finns hinder som vi inte själva kan riva och det handlar om tillgång till resurser. Vi kan åta oss ett större utbildningsuppdrag och bygga ut samhällskritiska utbildningar, skriver Björn Brorström, rektor.

Artikeln publicerades 21 januari 2017.

En dramatisk utveckling har skett sedan Högskolan i Borås etablerades 1977. Det lilla lärosätet med ett fåtal utbildningsprogram och en uppsättning fristående kurser har växt till ett välrenommerat lärosäte med internationell kvalitet och en utvecklad samverkan med det omgivande samhället. I dag bedrivs utbildning från grundläggande till avancerad nivå, liksom forskarutbildning med egna examensrättigheter och en omfattande spetsforskning.

Högskolan är nationellt ledande inom flera profilområden samtidigt som vi har en bred verksamhet med utbildning och forskning inom vård, natur och teknik, humaniora och samhällsvetenskap samt konst. Vi har med andra ord samma bredd som vilket stort universitet som helst, men en bredd som bygger på prioriterade och fokuserade utbildnings- och forskningsområden. Vi är en stark högskola med stor regional och nationell betydelse. Vi är också ett lärosäte där utbildning och forskning utifrån missionen Vetenskap för profession har kommit att fokusera på hållbar utveckling och på de stora globala utmaningar som världen står inför.

Betydelsen av högre utbildning och forskning har aldrig varit större än i dag. Vi har ett viktigt uppdrag i att utveckla kunskap som stöder en hållbar utveckling. Vi behöver kunskap och forskning som beskriver och förklarar samhällsutmaningar. Men vår stora insats är att medverka till en mer faktabaserad samhällsdebatt och för att innovationer genomförs för en gynnsam samhällsutveckling. Ett sätt att uttrycka vårt uppdrag är att vår utbildning och forskning ska bidra till att Agenda 2030 och FN:s mål för att en långsiktigt hållbar utveckling implementeras.

Högskolan i Borås har höga ambitioner. Vi vill vidare. Vi vill utveckla vår hållbarhetsprofil och våra styrkeområden för att i ännu högre grad bidra till nödvändig samhällelig förändring. Men det finns hinder som vi inte själva kan riva och det handlar om tillgång till resurser. Vi har ett erbjudande till regeringen som innebär att högskolan bygger en ännu starkare bas som stöder en gynnsam långsiktig utveckling. Vi kan åta oss ett större utbildningsuppdrag och bygga ut samhällskritiska utbildningar.

Mer specifikt handlar det om:

* utbyggnad av ingenjörsutbildningarna och då särskilt inom samhällsbyggnadsområdet,

* utbyggnad av lärarutbildningen med en speciell satsning på förskollärarutbildning i samarbete med Högskolan i Skövde,

* uppbyggnad av en socionomutbildning,

* ökade anslag till forskning, för att kunna forskningsanknyta de stora samhällskritiska utbildningarna inom vård och skola, men också för att stärka profilområdena.

Det finns starka uttalanden för en satsning på högskolornas forskning i den nyligen framlagda forskningspropositionen med benämningen ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft ”. Låt oss hoppas att skrivningarna kommer att motsvaras av kraftigt ökade resurser i budgetpropositionen för 2018.

I propositionen presenteras äntligen en satsning på konstnärlig forskning, men det visar sig att satsningen är särskilt riktad mot de konstnärliga högskolor som i dag inte har någon välutvecklad forskning, medan vi som har byggt upp en stark verksamhet med begränsade resurser inte omfattas.

Vi i Borås sitter i samma båt som Göteborgs universitet och Lunds universitet. Det är bra och viktigt att de mindre konstnärliga högskolorna i Stockholm ges ökade forskningsanslag, men det är mycket svårbegripligt varför den potential som finns i väl fungerande konstnärliga miljöer utanför Stockholm inte utnyttjas och inte ingår i regeringens prioritering. Min slutsats är att det helt enkelt blivit fel, ett avsnitt har fallit bort.

Högskolan i Borås kommer i budgetunderlaget för 2018–2020 att fortsatt framföra den nationella angelägenheten av att öka medelstilldelningen till högskolans konstnärliga verksamhet inom textil och modedesign. Eftersom området nu är prioriterat av regeringen, så räknar jag med kraftigt ökad tilldelning, allt annat skulle vara mycket felaktigt.

Vi på Högskolan i Borås fortsätter att utveckla vårt lärosäte i nära samspel med studenter och samarbetspartners och vi ser fram emot att regeringen nappar på vårt erbjudande och förser oss med ökade resurser i den kommande budgetpropositionen.

Björn Brorström

rektor, Högskolan i Borås