Debatt

Ingen quick fix för psykisk ohälsa

Debatt Artikeln publicerades
Foto: isabell Höjman/TT

Ska Sverige fortsätta vara en välfärdsstat även i framtiden så måste vi satsa på medborgarnas psykiska hälsa. Långsiktigt och förebyggande arbete över hela landet krävs, anser Johanna Höst.

Vi säger hurra när vi läser Kerstin Evelius, nationell samordnare inom psykisk hälsa, förslag i den utredning om psykisk hälsa som hon varit med att ta fram. Hurra för att hon säger det som vi i Riksförbundet Balans så länge har arbetat för.

Våra medlemmar upprepar varje dag en önskan om kontinuitet i vården, en förståelse hos arbetsgivare och en utrotning av stigmatiseringen av psykisk ohälsa. Vi är många som har lidit och vi är ännu fler som kämpar med psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser.

Så många som var femte person i Sverige har någon gång i livet fått diagnosen depression och två procent av befolkningen har bipolär sjukdom, där depressioner varvas med manier eller hypomanier.

”Den alltmer prestationsinriktade arbetsmarknaden gör också att många av oss hamnar utanför.”

I dag kan tiden till en samtalskontakt vara årslång och mediciner blir ofta den enda hjälpen man får. Strama budgetar gör att det saknas kontinuitet av vårdpersonal och från ena gången till den andra kan en ny person sitta mitt emot för att ta nya prover, eller utvärdera den nyinsatta medicinen.

Vi vill kort och gott ha en trygghet och en hjälpande hand i våra liv för att orka leva med våra psykiska diagnoser, och för att orka kämpa för att må bättre. Då hjälper det inte med korta möten en gång per halvår eller attityder som får oss att känna att vi behöver vara friska för att kunna vara sjuka. Många av oss har kroniska sjukdomar som innebär att vi måste ta hand om oss själva, på ett mer omfattande sätt än personer som inte har en psykiatrisk diagnos. Detta för att må bra och att fortsätta må bra. Vi behöver råd och stöttning när vi är sjuka, men också när vi är friska. Vi vill kunna fungera som gemene man och vi vill inte ses som offer. Men för det behöver vi och alla andra med psykisk ohälsa en fungerande psykiatrisk vård.

Människor som ännu inte fått någon diagnos eller behandling behöver tas om hand och snabbt få hjälp för att kunna bryta de mönster som gör att de mår sämre. Då behövs det fler resurser i form av psykologer och terapeuter, individanpassade behandlingar och patientuppföljningar. Men framför allt behövs det människor som har tid att lyssna på patienterna. En vård som erbjuder mer än bara medicinering.

Den alltmer prestationsinriktade arbetsmarknaden gör också att många av oss hamnar utanför. Detta på grund av för lite eller ingen kontakt alls med psykiatrin. Allt mer måste göras från den enskilda arbetstagaren, oavsett om personen orkar eller inte. Därför finns det behov av att kunna individanpassa arbetsplatser på ett mer omfattande sätt än i dag. Arbetsgivare räds ibland arbetstagare som har psykisk sjukdom på grund av den eventuella förlusten av arbetsprestation.

Det är som Kerstin Evelius skriver i sin utredning. För att få bukt med den psykiska ohälsan i Sverige så krävs samordning från många instanser. Det här är, och kommer att bli, ett ännu större samhällsproblem som inte går att lösa med en quick fix.

Ska Sverige fortsätta vara en välfärdsstat även i framtiden så måste vi satsa på medborgarnas psykiska hälsa. Långsiktigt och förebyggande arbete över hela landet är vad som krävs. Det anser Kerstin Evelius och Riksförbundet Balans kan bara hålla med.

Johanna Höst, Riksförbundet Balans

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.