Debatt

Politikutbilda på gymnasiet

Politik Artikeln publicerades
Ani Daspanyan varnar för en utveckling där förstagångsväljare vet allt mindre om de politiska partierna.
Foto: Vikarier-Bengt Lagerstedt
Ani Daspanyan varnar för en utveckling där förstagångsväljare vet allt mindre om de politiska partierna.

Kan det kommande valet vara en bra inkörsport för ökat politiskt intresse bland gymnasieelever i Borås? Det frågar ungliberalen Ani Daspanyan, som föreslår att skolorna genomför en politisk vecka med information om de olika partierna.

Om mindre än 100 dagar är det val. Enligt Statistiska Centralbyrån kommer cirka 383 000 personer att vara förstagångsväljare. Ansvaret för hur Sveriges framtida regering ser ut vilar också på deras axlar, men det är inte alla förstagångsväljare som har kunskap om politik och är säkra på hur de ska rösta.

Nyligen hade Liberala ungdomsförbundet en kampanjdag på en av Borås största gymnasieskolor. Jag och ett par andra medlemmar i LUF försökte prata med elever som gick förbi oss och vår monter. Första frågan som vi ställde var: ”Är du intresserad av politik?”.

Mer än hälften svarade nej. De flesta av dem som svarade gick i årskurs 2 eller 3, vilket betyder att många av dem kommer att vara förstagångsväljare. Det är oroväckande att så många inte är mer intresserade av politik, eftersom de på ett eller annat sätt kommer att vara framtidens beslutsfattare.

För att få en tydligare bild av hur många ungdomar som är säkra på var de står på den politiska skalan, genomförde jag en undersökning på Borås två största gymnasieskolor, Bäckängsskolan och Sven Eriksonsskolan. Ca 100 ungdomar på varje skola fick ett formulär med sju frågor som de fick besvara anonymt . På Sven Erikson var 19 procent av de tillfrågade intresserade av politik, på Bäckäng 52 procent.

35 procent av Sven Eriksonseleverna hade liten kunskap om riksdagspartierna och 21 procent kunde inget alls om dem. Motsvarande siffror på Bäckäng var 50 respektive 3 procent.

På Sven Erikson var det 25 och på Bäckäng 40 procent som kunde lika mycket om alla partier, resterande hade bara en klarare bild av de tre största partierna.

På frågan ”Om valet skulle vara i morgon, skulle du vara säker på vilket parti du skulle rösta på?” var 35 procent på Sven Erikson tveksamma, medan 27 procent svarade nej. Hälften av dem som svarade ja skrev också att det inte var deras personliga åsikt, utan de var påverkade av omgivningen. Fördelningen på Bäckäng var 37 procent tveksamma, 28 procent svarade nej, medan 46 procent var påverkade av omgivningen.

Ca 12 procent på Sven Erikson och 15 procent på Bäckäng är engagerade i något politiskt ungdomsförbund. Dessa ungdomar kunde mycket mer om samtliga partier än de andra.

Dessa siffror visar att en stor del av årets förstagångsväljare inte har kunskap om partiernas politik och därför inte har möjlighet att göra ett genomtänkt val.

Det spelar ingen roll om man är engagerad i ett politiskt ungdomsförbund eller inte, om omgivningen tycker en viss sak eller om man överhuvudtaget är intresserad av politik. Alla bör få samma möjligheter för att kunna göra ett eget val.

Jag tycker att varje gymnasieskola i Sverige ska ordna en ”politisk vecka” före valet och fortsatt varje år, då antingen lärarna berättar om alla partier utan vinkling, eller politiker/medlemmar i ungdomsförbunden själva berättar om sina partier. Då skulle inte bara ungdomar som är politisk engagerade utan också de andra få en bredare kunskap. Då kommer vi att ha kunniga förstagångsväljare som vägleder Sverige åt det håll de själva vill.

Ani Daspanyan, klubbstyrelseledamot i Liberala ungdomsförbundet,Södra Älvsborg