Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
tisdag 22 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
tisdag 22 maj 2012
Debatt 2011-03-10 | Uppdaterad 2011-03-10
Nyligen skrev Ida Legnemark (V) en debattartikel i BT med titeln ”Så ursäktar samhället mäns övergrepp”.
Hon använder den friande domen mot de män som köpt sex av en förståndshandikappad 14-årig flicka som utgångspunkt, och presenterar tesen att samhället är ojämställt till mäns fördel. Hon hävdar t.o.m. att samhället ursäktar sexuella övergrepp. Artikeln brister dock i vetenskaplighet. Låt mig först konstatera att jag och Ida är överens i vår syn på domen.
Spontant känns det svårt att tro att inte fler straffbara handlingar går att belägga i en situation där vuxna personer köpt sex av ett förståndshandikappat barn.
Så till saken – påvisar rättsväsendets utformning mäns makt-övertag i samhället? När det gäller rättsväsendet verkar svaret snarare vara det motsatta. När Angela Ahola vid Stockholms Universitet kartlade det svenska rättsväsendet, visade det sig att manliga brottslingar konsekvent bedömdes hårdare än (lika våldsamma) kvinnliga brottslingar av såväl poliser, åklagare, nämndemän och ögonvittnen. I boken Gärningsmannen är en kvinna har Suzanne Kordon och Anna Wetterqvist påvisat att kvinnor döms mind-re ofta än män för samma brott, samt att de i genomsnitt döms till lägre straff än män. Utifrån rättsväsendet är det alltså synnerligen vanskligt att dra slutsatsen att samhället upprätthåller en manlig maktordning.
Vidare konstaterar Ida att kvinnor måste ta ansvar för den manliga sexualiteten, och exemplifierar med hur kvinnor som anmäler en våldtäkt ibland får sina alkohol- och sexualvanor ifrågasatta. Jag kan inte nog instämma i hur fel det är att ifrågasätta en kvinnas promillehalt, tidigare intentioner eller klädval – sådana at-tribut borde inte ha någon bäring alls.
Samtidigt verkar det ofta förutsättas att en kvinna aldrig frivilligt kan göra dåliga val eller fatta dåliga beslut. Antag att en kvinna har sex med en tillfällig bekantskap, kanske rejält berusad, kanske trots att hon har kille därhemma. Då måste hon väl ha utsatts för om inte fysiskt övergrepp så åtminstone otillbörlig övertalning? För inte kan hon väl ha velat ha sex med honom, egentligen? Kvinnor förutsätts möjligen ta ansvar för mäns sexualitet – men inte i nämnvärt hög grad för sin egen. Bilden är alltså inte så svartvit som Ida vill göra gällande.
Avslutningsvis måste jag kommentera hennes slutkläm, om att kvinnor tjänar mindre än män och gör mer obetalt hemarbete. Under Jämos ”Miljongranskningen etapp 2” granskades över 700 000 svenska privatanställda. Lite drygt 1 av 100 kvinnor hade vid samma arbetsuppgifter och ansvarsgrad en oförklarligt låg lön jämfört med kolleger av båda könen. Underskottet motsvarande cirka fyra procent av deras lön.
Sant är enligt siffror från SCB att kvinnor utför mer obetalt hemarbete än män. Frågan som Ida glömmer att ställa är ifall detta verkligen är ofrivilligt? Personligen tillmäter jag Sveriges kvinnor gott omdöme, och om kvinnor väljer att prioritera annat än yrkeslivet (väl medvetna om att detta påverkar deras framtida pension likaväl som karriärmöjligheter) ser jag det som deras beslut att ta.
Visste ni till exempel att det i länder där kvinnor har högre utbildningsnivåer, och därmed är mer ekonomiskt oberoende, är vanligare att kvinnor går ner i arbetstid än i mindre jämställda länder?
Jag är övertygad om att Ida Legnemark vill väl och har kvinnors bästa för ögonen. Som en av skribenterna på Mansnatverket.org, och därmed flitig läsare av vetenskaplig litteratur om jämställdhet, kan jag ändå konstatera att bilden hon målar upp är alltför svartvit. Att på vetenskapligt tveksamma grunder utmåla kvinnor som förtryckta och män som ”boven i dramat”, kommer knappast att resultera i förbättringar av samhället.
Fredrik Sandberg
Debatt- och insändarsidorna ger läsarna chansen att diskutera, kritisera och berömma företeelser i vardagen. Mitt namn är Tobias Hjelm, jag är debattredaktör med uppgift att se till att så många som möjligt kommer till tals.
Tobias Hjelm
tobias.hjelm@bt.se
Telefon: 033-700 07 85
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
