Debatt

Över 49 000 i månadslön – och ändå strider hamnarbetarna

Arbetsmarknad Artikeln publicerades

Den svenska kollektivavtalsmodellen bygger på riksavtal, det vill säga kollektivavtal som omfattar visst arbete i hela Sverige. Riksavtalsprincipen drevs igenom av LO-facken i början av 1900-talet. Grunden för en facklig organisation är att den är en nationell utbudskartell. Ingen medlem ska erbjuda arbete till lägre pris (lön) än vad facken (utbudskartellen) avtalat med arbetsgivarorganisationen. Inget företag ska kunna konkurrera med lägre löner än i riksavtalet.

För LO var och är riksavtalsmodellen nödvändig. I utbyte mot riksavtalen fick arbetsgivarna rikstäckande fredsplikt. I svenska hamnar tecknas sedan mycket länge rikstäckande kollektivavtal mellan Sveriges Hamnar och Transportarbetareförbundet. Därmed har APM Terminals ett legitimt anspråk på att det ska gälla fredsplikt i Göteborgs hamn. Hamn4an vill inte att det någonsin ska gälla fredsplikt, utan vill att arbetsgivaren ständigt ska behöva räkna med att verksamheten i Göteborgs hamn, av vilket skäl som helst, lamslås.

Hamn4an låtsas att de måste kämpa mot dåliga arbetsvillkor för sina medlemmar. Den genomsnittliga månadsinkomsten, år 2015, för en hamnarbetare i Göteborgs hamn var 49 527 kronor. Det är viktigt att alla som tror att Hamn4ans kamp gäller dåliga villkor funderar på om de tycker att det är en alldeles för låg lön.

Hamnfyran påstår att de vill ha en avtalskartell med Transportarbetareförbundet i riksavtalsförhandlingarna, detta är osannolikt då Hamn4an inte tidigare accepterat den fredsplikt detta skulle medföra. Hamn4an vet att Transportarbetareförbundet inte är berett att teckna kollektivavtal där Transport och Hamn4an är gemensamma parter.

Eftersom konfliktreglerna är och måste vara lika på arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan, måste den som anser att Hamn4ans krav är legitima, svara på följande frågor.

1. Kan man acceptera att det ska finnas ett val mellan tvistelösning i domstol och tvistelösning genom rå maktutövning i form av stridsåtgärder? Tänk tanken att en arbetare avskedas utan något skäl och när han vill få saken prövad i domstol lockoutar arbetsgivaren samtliga anställda tills den avskedade arbetaren ger med sig inför trycket av de lockoutade. Är det rimligt?

2. Kan man acceptera att arbetstagare eller arbetsgivare går till stridsåtgärder utan att vilja träffa kollektivavtal och därmed åta sig fredsplikt under avtalets giltighetstid? Tänk tanken att en arbetsgivare skickar hem alla anställda utan lön, det vill säga lockoutar alla. När arbetstagarna undrar hur man ska lösa saken vägrar arbetsgivaren att berätta varför konflikten sker och hur den ska kunna lösas. Är det rimligt?

Medlarna, utsedda av staten, har konstaterat att de inte kunnat reda ut vad Hamn4an egentligen vill, utöver att kunna vidta stridsåtgärder. Hamn4an har satt sig i det hörn deras ideologi föreskriver och tycker nu synd om sig själva, med 49 527 kronor i månadslön, för att andra konstaterar att det inte finns plats för deras agerande i den svenska modellen.

Anne Ludvigson, ordförande, Teko, Sveriges textil- och modeföretag

Per Dalekant, jurist och förhandlare, Teko, Sveriges textil- och modeföretag

Cecilia Tall, generalsekreterare, Teko, Sveriges textil- och modeföretag