Debatt

Onyanserat och felaktigt om Skolverkets nya kursplaner

Replik Artikeln publicerades
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Svar till PJ Anders Linder och ledarkrönikan: ”Skydda eleverna från Skolverkets kunskapsfientlighet”, BT 20/10.

PJ Anders Linder påstår att Skolverket är traditions- och kunskapsfientligt. Inget kunde vara mer fel. Att vi vill ta bort lyrik, dramatik, sagor och myter till förmån för värdegrundsfrågor stämmer inte. I själva verket förstärker vi innehållet i svenska genom att istället använda begreppen ”skönlitteraturens huvudgenrer” och ”undergenrer”. Att där ingår lyrik, dramatik, sagor och myter vet svensklärarna. Huvudgenrer inkluderar även epiken, som inte omnämns i nuvarande kursplan. Undergenrer ger utrymme även för annat än sagor och myter.

Linders påstående om att renässansen, barocken, upplysningen och den gustavianska tiden lyfts bort ur kursplanen i historia är också fel. Faktum är att dessa begrepp inte heller finns med i den nuvarande kursplanen som beslutades av regeringen 2010. Det stämmer heller inte att studierna inriktas på ”analys av historiebruk”.

”Påståenden duggar tätt från debattörer med begränsad kunskap om kursplaner. Vi försöker förklara men i dagens debattklimat finns en ovilja att förstå.”

Linder kan inte ha läst vårt förslag där det första målet som anges är att eleverna ska få ”kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer”. Historiebruk är snarare nedtonat i vårt förslag.

Att vissa begrepp ersatts med samlingsbegrepp innebär inte att något försvinner. Det gäller exempelvis påståendet att vi har tagit bort stormaktstiden. Stormaktstiden ingår i kunskapsområdet ”Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800” och innehållspunkten ”Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön”. Även här använder vi oss av samlingsbegrepp eftersom historielärarna vet att stormaktstiden ingår där.

Så har vi påståendena om geografi, att ord som ”vatten, öar, berg, öknar” ersatts med ”mönster, processer och hållbarhetsfrågor”. Detta stämmer inte. Vårt förslag lyder i sin helhet: ”Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor”. Linder citerar bisatsen, men utelämnar huvudsatsen. När lärare undervisar om ”namn och läge på platser och regioner” vet de att det bland annat handlar om ”vatten, öar, berg, öknar”.

I musik föreslår vi formuleringen: ”Musik som knyter an till elevens vardagliga sammanhang och musikaliska traditioner vid olika högtider” istället för ”nationalsången och några av de vanligaste psalmerna”. Det kan förstås uppfattas som att vi uttrycker det abstrakt, men landets musiklärare vet att detta ryms inom ”musikaliska traditioner vid olika högtider”.

Debatten om våra förslag har varit extremt onyanserad. Påståenden duggar tätt från debattörer med begränsad kunskap om kursplaner. Vi försöker förklara men i dagens debattklimat finns en ovilja att förstå. Linder kommer antagligen bemöta vår replik. Ska vi våga tro att han vill förstå?

Anna Westerholm, chef, läroplansavdelningen, Skolverket

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.