Debatt

Nyanlända bör inte kastas ut i skolorna

Borås har skolor i kommunen där endast 30-40 procent av eleverna är behöriga till gymnasiet och en växande skara nyanlända som misslyckas i skolan. Det krävs en helt ny strategi på området, skriver Anders Alftberg.

Artikeln publicerades 4 september 2017.

Sommarlovet är slut. Våra rektorer, lärare och elever kommer till skolan med stora förväntningar och fjärilar i magen. Inget nytt med detta, utan så har det alltid varit. Dock blev denna skolstart lite av ett magplask på ett flertal skolor i vår kommun.

Att scheman inte är helt klara eller att lärartjänster inte är tillsatta, vållar en hel del bekymmer och svårigheter. Även detta är kanske inget nytt – dock ett växande problem. Vår skolpersonal är ett härdat släkte och med lite blod, svett och tårar gör de sitt bästa för att våra barn ska få en bra skolstart.

Ibland ger även kommunens politiker och tjänstemän vår skolpersonal extra bekymmer och huvudbry. Denna skolstart gällde på vilket sätt man placerade ut våra nyanlända elever på kommunens skolor. En illa organiserad process utan någon som helst samordning.

Att något var på gång noterade många lärare genom att nya, okända namn började dyka upp på klasslistorna. Ibland försvann namnen och två nya dök upp istället. Förvirring uppstod bland många. Skulle de börja i klassen eller inte? Vilka var de? När skulle de komma? Frågorna var många, men svaren lyste med sin frånvaro.

Efter en tid klarnade bilden. På central nivå hade man placerat ut de nyanlända eleverna på de olika skolornas klasslistor och sedan bara tryckt på startknappen – och eleverna började trilla in. 

Detta strider mot alla principer för hur man tar emot nya elever i en skola på ett bra sätt. En rektor skall ges möjlighet att förbereda sig och sin personal. Det är rektorn som ska göra klassplaceringen efter dialog med berörda lärare och i vissa fall även specialpedagog.

Detta är kulmen på ett experiment som påbörjades år 2011 i vår kommun. Detta år inrättades CFL (Centrum för flerspråkigt lärande) som bland annat kom att ansvara för studiehandledning, mottagning och kartläggning. Efter kartläggningen på cirka tre veckor, var det tänkt att eleverna skulle placeras ut i grundskolorna där de skulle ha tillgång till modersmålsundervisning och studiehandledning. 

Denna så kallade direkt- integrering har varit på modet de senaste åren, men resultaten är knappast imponerande. Vi har skolor i kommunen där endast 30–40 procent av eleverna är behöriga till gymnasiet och en växande skara nyanlända som misslyckas i skolan. Det krävs en helt ny strategi på området. 

Det är uppenbart att det behövs en nationell läroplan för förberedelseklasser. Fokus bör ligga på det svenska språket och kunskap om det svenska samhället. På central nivå bör Skolverket ta fram lämpligt material och garantera att denna verksamhet fungerar likvärdigt över hela landet och att elever inte överförs till vanliga klasser innan de kan följa undervisningen.

Vidare vill vi inrätta en förberedelseskola med ansvar för nyanlända skolungdomar. Innan eleverna kan placeras i förberedelseskolan bör de utföra ett digitalt, nationellt prov i svenska, engelska och matematik anpassat till den aktuella årskursen. Detta prov bör vara utformat av Skolverket och på detta sätt får vi en likvärdig standard i samtliga kommuner. Läraren i den mottagande klassen får en mer homogen grupp, vilket främjar studiero och undervisningens kvalitet för samtliga elever. 

Anders Alftberg (SD)

skolpolitisk talesman SD Borås, ledamot i grundskolenämnden