Debatt

Mer forskning i Borås skapar tillväxt

Debatt

Sverige har under de senaste årtiondena byggt ut högskolan och ökat antalet studieplatser.

Artikeln publicerades 13 december 2014.

Resultatet är en kraftig uppgång i den formella utbildningsnivån. Forskningsrapporten ”En fungerande arbetsmarknad – nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt” (2014 professor Johan Eklund m.fl.) visar att andelen högutbildade i regionerna runt de nya lärosätena har ökat med 34 procent. I Borås kan vi tydligt se effekterna av denna utbildningsexpansion, som på olika sätt ökat stadens attraktivitet.

Forskningsrapporten från Entreprenörskapsforum visar också att så mycket som hälften av svensk ekonomisk tillväxt under det senaste årtiondet förklaras av högutbildade anställda, medan resterande tillväxt härrör från till exempel teknisk och ekonomisk utveckling. Regeringen bör ta till sig dessa siffror och stärka forskningen vid de nyare lärosätena. Vid Högskolan i Borås finns ett antal nationellt ledande forskningsprofiler, där investerade forskningskronor skulle ge god utväxling i form av bidrag till Sveriges tillväxt. Det gäller till exempel forskning om smarta textilier och om resursåtervinning. Också den konstnärliga forskningen i Borås har stor potential.

Det är tydligt att de nya universiteten och högskolorna spelar en oerhört viktig roll i denna utveckling. Men tyvärr är det lika tydligt att dessa lärosäten kraftigt missgynnas ur forskningsperspektiv. Här går närmare 40 procent av alla studenter, men de får mindre än nio procent av de statliga forskningsanslagen. Det finns ingen rimlig förklaring till denna snedfördelning. Skäl saknas till att Göteborgs universitet ska ha helt andra villkor än Högskolan i Borås.

Kvaliteten i forskningen är i stort sett proportionellt lika på de gamla universiteten – dit större delen av pengarna går – som på de nya lärosätena. Nu är det dags att se möjligheterna med starka utbildnings- och forskningsmiljöer över hela Sverige. Resultaten ligger på bordet. Tillväxten 2001–2010 hade inte kunnat ske om högskolorna inte kunnat verka och utvecklas.

De nya lärosätena – med sin omedelbara närhet och öppenhet till näringslivet – har spelat och spelar en mycket viktig roll för kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen inom svensk bas- och tillverkningsindustri, som har merparten av sin produktion lokaliserad utanför storstadsregionerna. De har även varit en kompetent samarbetspart för initiativ inom företagens tjänsteutveckling. Sveriges tillväxt är ju summan av tillväxten i hela landet, även om storstäderna är betydelsefulla.

Flera undersökningar visar att forskning som bedrivs i samproduktion mellan akademi och näringsliv stärker konkurrenskraften utan att den på något sätt hämmar kvalitet i forskningen. Tillgång till forskning, kompetensförsörjning och kontinuerlig kompetensutveckling är en ödesfråga för svenska företag, inte minst för bas- och tillverkningsindustrin som har sina produktions- och utvecklingsavdelningar utanför storstadsregionerna. Det är här som tillgången till utbildad arbetskraft behövs. Det är här som den kontinuerliga kompetensutvecklingen måste äga rum. Det är här som forskningen kan bidra till att finna lösningar på problem som företagen står inför. Fortfarande finns flera branscher som står inför en omstrukturering av sin verksamhet och därmed krav på utbildad personal. Behov av högutbildade kan inte bli en anledning till varför företag måste flytta verksamhet ut ur landet.

Detta måste uppmärksammas av regeringen, och inte minst av ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, och näringsminister Mikael Damberg. Om fördelningen i en kommande forskningspropositionen skulle justeras så att Sveriges 16 nya universitet och högskolor och införandet av ett tydligt krav på forskning i samproduktion med näringslivet, är vi övertygade om att det skulle stärka Sveriges konkurrenskraft betydligt. Varför inte en miljard-reform? Det vill säga i kommande forskningsproposition förs en miljard till nya universitet och högskolor. Andelen ökar då till 15 procent, det är en bra början.

Björn Brorström

– rektor Högskolan i Borås

Madelene Sandström

– VD KK-stiftelsen