Debatt

Meddelarfrihet kan inte vänta

Debatt Artikeln publicerades

Sedan 1990-talet har allt mer offentligt finansierad verksamhet lagts över i privat regi. Privata utförare i välfärden är idag ett vanligt inslag.

För de anställda i de verksamheter som har gått över från offentlig till privat drift kan detta emellertid innebära problem. De är, enligt lag, skyldiga att slå larm om brister och oegentligheter, i första hand till sin chef.

Om chefen inte väljer att agera kan dock offentligt anställda fritt gå till massmedia med sina uppgifter, trygga i förvissningen att de har ett meddelarskydd som hind-rar arbetsgivaren att efterforska källan och att vidta repressalier. Många fall av vanvård har kommit till allmänhetens kännedom på det sättet.

När verksamheten övergått i privat regi är det dock andra lagar som styr, då måste den anställde vara lojal mot sin arbetsgivare och inte röja företagshemligheter. Det innebär att de inte längre omfattas av meddelarskyddet. Även i de fall där kommuner och landsting i upphandlingen ställt krav på meddelarskydd så går lagens krav på lojalitet före. Vi socialdemokrater har länge påtalat dessa problem.

I regeringsställning lät vi utreda frågan, men då kritiken i remissomgången var stor och den socialdemokratiska regeringen fortsatte att utreda frågan innebar det att man inte hann lägga fram ett lagförslag före maktskiftet 2006.

Detta har inneburit att de partier som tidigare inte velat ändra lagen kunnat använda det som argument för att inget kan göras. ”Inte ens Socialdemokraterna lade ju fram något lagförslag”, har varit det vanligaste argumentet från justitieministern i debatten.

Men om det varit norm i rege-ringar att inte lägga fram lagförslag som sågats i remissomgången skulle exempelvis aldrig en förändrad lagstiftning inom sjukförsäkringen eller a-kassan ha genomförts.

Vi socialdemokrater lyfte frågan i yttrandefrihetskommittén, men regeringen tog inga initiativ för att utreda frågan och kommittén skickade slutligen ett brev till regeringen om vikten av att frågan utreds men att tiden för detta inte rymdes inom kommitténs uppdrag.

Nu, efter den så kallade Caremaskandalen och andra uppmärksammade fall av vanvård, så har vi äntligen lyckats få ett enigt beslut i riksdagen om att utreda möjligheterna till en utvidgning av meddelarskyddet till att så långt som möjligt gälla även privat driven skattefinansierad verksamhet.
Att en utredning äntligen aviserats efter olika utspel från partiledare i regeringen, beror troligen på att trycket på regeringen från en upprörd allmänhet har varit starkt.

Vi socialdemokrater kommer att följa denna utredning och de resultat som kommer att presenteras. Vi tänker inte acceptera att denna fråga dras i långbänk tills upprördheten lagt sig. Meddelarskyddet är en viktig del av yttrandefriheten och av granskningen av hur skattemedel används – vi tänker inte låta det urholkas när offentligt finansierad verksamhet drivs i privat regi.

Phia Andersson (S)
riksdagsledamot, Södra Älvsborg

Hans Olsson (S)
riksdagsledamot, Södra Älvsborg

Ann-Christin Ahlberg (S)
riksdagsledamot, Södra Älvsborg