Debatt

Låt offentlig kost visa vägen

Debatt Artikeln publicerades
Foto: Bertil Ericson / TT

Det finns gott om rekommendationer för hur den offentliga måltiden bör utformas, men ändå lever majoriteten av institutionerna inte upp till dem, konstaterar Anna Lindelöw Mannheimer.

Socialstyrelsen går ut med en varning om att 25 procent av befolkningen riskerar att dö i förtid på grund av fel kost, men förebyggande insatser lyser med sin frånvaro. Vi kan inte blunda för statistiken längre. Vi frågar oss därför – kan den offentliga måltiden vara ett verktyg för att bekämpa denna utveckling?

64 700 personer i Västra Götaland är i dag drabbade av diabetes typ 2, den typ som kan bromsas och förbättras av sunda kostvanor och motion, och som i hög grad därför räknas som en livsstilsrelaterad sjukdom. Förekomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar har generellt ökat kraftigt de senaste åren och prognoserna visar tyvärr att utvecklingen kommer fortsätta i samma riktning. Vår livsstil utgörs av många faktorer – men enligt WHO är näringsfattig och sockerrik mat samt ett högt blodtryck numera den största riskfaktorn för att dö i förtid i Sverige.

”När frisk mat inte behöver kosta mer och i längden leder till stora samhälleliga besparingar genom en avsevärt bättre folkhälsa, borde vi då inte kunna kräva en bättre offentlig måltid?”

Vi behöver se möjligheten att använda den offentliga måltiden som en utbildningsinsats och erbjuda en kost som föregår med gott exempel. I vårt land spenderas över åtta miljarder av skattebetalarnas pengar om året på råvaror till de tre miljoner måltider som serveras dagligen i offentlig regi. Det finns gott om rekommendationer för hur den offentliga måltiden bör utformas, men ändå lever majoriteten av institutionerna inte upp till dem. Det finns inte heller någon uppföljning eller kontroll av vad våra gemensamma pengar faktiskt spenderas på.

Vi måste använda alla tillgängliga resurser för att bromsa den rådande utvecklingen av typ 2-diabetes och andra livsstilsrelaterade sjukdomar om vårt samhälle ska ha råd att bära kostnaden för vården i framtiden. Den offentliga måltiden ser vi som en självklar del. Därför uppmanar vi regering och landsting att ta vara på all den fantastiska kompetens och de rekommendationer som finns genom att skapa förutsättningar för att de efterlevs. Konkret föreslår vi tre åtgärder:

1. Kontrollfunktion. Att instifta en kontrollfunktion likt den som finns kopplad till livsmedelshygien, men kopplad till matens näringsriktighet. Då säkerställs att den skattefinansierade maten håller hög kvalitet i hela landet, oavsett var man bor.

2. Lagstiftning. Att det liknande skollagen inrättas lagkrav på matens näringsriktighet inom vård och omsorg. All mat som lagas i offentlig regi borde anses lika viktig i lagens mening.

3. Kunskapsutbyte. Att kunskapsutbyte mellan olika offentliga instanser främjas, till exempel genom digitala verktyg. I dag finns det många föredömliga kök runt om i landet vars kunskap bör värnas och spridas vidare till dem som behöver den.

När förutsättningarna finns, när frisk mat inte behöver kosta mer och i längden leder till stora samhälleliga besparingar genom en avsevärt bättre folkhälsa, borde vi då inte kunna kräva en bättre offentlig måltid?

Anna Lindelöw Mannheimer, styrelseordförande i föreningen Frisk mat

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.