Lär av övriga Europa och satsa på lärlingar
Det råder en global högkonjunktur och på hemmaplan hålls ekonomin igång artificiellt av minusräntor och obligationsköp. Vi lever i en tid som borde vara bekymmerslös innan nästa lågkonjunktur slår till. Ändå finns uppenbara bekymmer på arbetsmarknaden: många företag lyckas inte hitta den personal som de söker, samtidigt som många med utländsk bakgrund och ungdomar går utan arbeten. En viktig anledning till detta är att Sverige saknar lärlingsutbildningar.
Svensk utbildning har rört sig bort från tanken på att eleverna ska ha kontakt med arbetslivet, och istället blivit alltmer teoretisk. Det har inte varit en framgångsrik väg. Många unga studerar tills de är runt 30 år gamla, kommer ut på arbetsmarknaden och inser att deras utbild- ningar inte är särskilt eftertraktade.
I andra delar av Europa funkar det annorlunda. I länder som Tyskland och Österrike läser en stor del av de unga lärlingsutbildningar – där teori och praktik på arbetsplatser kombineras. Dessa elever får kontinuerlig kontakt med arbetslivet, och kan ofta direkt gå från utbildning till arbete.
Det är en framgångsrik modell för små och växande företag, liksom för dem som söker jobb. Lärlingsutbildningar är en bra lösning för unga liksom för utrikesfödda som vill bygga på sina kompetenser. Småföretagarnas riksförbund har i en tidigare rapport visat att arbetslösheten bland framför allt utlandsfödda och unga tenderar att vara lägre i de västeuropeiska länder där störst andel av de unga läser lärlingsutbildningar.
Ny forskning stöder den tesen. Forskarna Glenda Quintini och Sébastien Martin har i en studie funnit att elever som arbetar vid sidan av studier har lägre risk för att hoppa av skolan. Sambandet kan enligt forskarna bero på att arbete fostrar viktiga livsläxor såsom plikttrogenhet och motivation, samt eftersom det kan styra de unga mot en karriärväg.
Tidigare rörde sig ett flertal europeiska länder bort från arbetsplatsförlagt lärande mot ett ensidigt fokus på akademisk inlärning. Trenden har vänt. Länder som Italien och Spanien verkar i nära samverkan med Tyskland för att stärka inslagen av lärlingsutbildningar. Sverige ligger dock långt efter. En försvinnande låg andel av de unga i Sverige läser lärlingsutbildningar. Kanske är det dags för en förändring?
I två opinionsundersökningar har Småföretagarnas riksförbund frågat sina medlemsföretag om vad de anser om lärlingsutbildningar. Det visar sig att tre fjärdedelar av företagen har ett intresse av att ta emot lärlingar. Med mycket försiktiga antaganden visar vi i en analys att nära 36 000 lärlingsplatser skulle kunna skapas bland de mindre företagen i Sverige. Det vore ett sätt för små och växande företag att lyckas få tag på den kompetens som de behöver för att växa, och en bra lösning för unga och utrikesfödda på arbetsmarknaden.
Den stora frågan är varför arbetsplatsförlagt lärande lyser med sin frånvaro i landet, när det kan göra så stor nytta för såväl anställda som arbetsgivare. Är det inte en fråga som förtjänar att lyftas fram i valrörelsen?
Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson Småföretagarnas riksförbund
Nima Sanandaji, teknologie doktor och utredare
