Debatt

Lär av andra länders bostadsmarknad

Debatt ,
Ekonomiskt svaga grupper, inte minst unga, får allt svårare att skaffa en bostad. De motas bort av bolånetaket och bankernas allt tuffare krav, hänvisas till svarta kontrakt eller dyra nyproducerade hyreslägenheter, konstaterar skribenterna.
Foto:Tomas Oneborg / SvD / TT
Ekonomiskt svaga grupper, inte minst unga, får allt svårare att skaffa en bostad. De motas bort av bolånetaket och bankernas allt tuffare krav, hänvisas till svarta kontrakt eller dyra nyproducerade hyreslägenheter, konstaterar skribenterna.

För inträde på bostadsmarknaden har flertalet länder subventionerat bosparande, startlån och försäkringslösningar. Vi bör öppna oss för sådana lösningar även i Sverige, anser skribenterna.

Antalet sociala bostadskontrakt ökar stadigt och uppgår i dag till cirka 25 000 i hela Sverige. Det innebär att kommunernas socialförvaltningar tillsammans utgör en av landets största hyresvärdar. En av orsakerna är bostadsbristen. Av landets 290 kommuner redovisar 255 bostadsbrist. I Västra Götalands län redovisar 47 kommuner att det saknas bostäder.

Ekonomiskt svaga grupper, inte minst unga, får allt svårare att skaffa en bostad. De motas bort av bolånetaket och bankernas allt tuffare krav, hänvisas till svarta kontrakt eller dyra nyproducerade hyreslägenheter. De allra mest utsatta hänvisas till hemlöshet eller socialkontoret.

Länge var Sverige i det närmaste världsledande på det vi kan kalla ”social bostadspolitik”. Detta är emellertid historia. De stora subventionerna är avvecklade. De kommunala bostadsbolagen ska i dag drivas efter affärsmässiga principer. Finansieringen har överlämnats till hushållen och övriga aktörer. Bostadsbidragen har kraftigt urholkats.

Konsekvenserna blir tydliga visar en ny rapport från Veidekke med namnet Sverige – sämst i klassen, där Sverige jämförs med tolv andra länder. Reformambitionerna i andra länder omfattar både den hyrda och ägda marknaden. På den hyrda marknaden dominerar bostadsbidrag och olika varianter av social housing (bostäder för låginkomsttagare), affordable housing (för medelinkomsttagare) och hyrköp.

I flera länder ges bostadsbidrag både till hyrda och ägda bostäder. I USA, Österrike, Tyskland, Danmark och Finland medverkar stat och regioner till prisvärda bostäder, antingen via avtal med fastighetsägarna eller subventionerade lån. På den ägda marknaden tillämpas en palett av verktyg för att stödja inträdet på bostadsmarknaden, underboende- tiden samt för att underlätta ett utträde.

För inträde på bostadsmarknaden har flertalet länder subventionerat bosparande, startlån och försäkringslösningar. I Kanada har 650 000 hushåll en statlig bolåneförsäkring som innebär att man kan låna upp till 95 procent av kostnaden, trots att man saknar sparande. Vid utträde från bostadsmarknaden har Nederländerna ett system med boprisförsäkringar som skyddar hushållen vid ett boprisfall.

Det är slående hur andra stöder ägt boende. De går också ifrån produktionsstöd (investeringsbidrag) och går över till riktade stöd direkt till hushållen. I Sverige gör vi tvärtom.

Veidekkes genomgång av internationella exempel visar att det finns en skattkista att ösa ur, bara vi är beredda att öppna oss för lärdomar från andra länder. Det är hög tid för politikerna att koppla samman finansiering, risker, bostadsbyggande och sociala behov till en helhet. Det gäller också i Västra Götalands län.

Lennart Weiss

kommersiell direktör, Veidekke, socialdemokratisk bostadsdebattör, ordförande i socialdemokraternas expertgrupp med uppgift att ta fram förslag till en ny social bostadspolitik

Stefan Attefall

rådgivare och tidigare bostadsminister

Linda Jonsson

analytiker, Veidekke