Debatt

Kunskap för jobbet eller livet?

Debatt
Foto:

Hållbar utbildning. Universitet och högskolor kan inte se sig blinda på dagens arbetsmarknad, utan måste även titta både bakåt och framåt för att skapa en utbildning som är hållbar. Det skriver Björn Brorström, rektor vid Högskolan i Borås.

Artikeln publicerades 2 maj 2014.

Den högre utbildningens relevans ur ett arbetsmarknadsperspektiv diskuteras kontinuerligt och uppmärksammas inte minst av organisationen Svenskt Näringsliv.

Det är ett engagemang som vi som företräder landets universitet och högskolor värdesätter.

Samtidigt finns det skäl att problematisera Svenskt Näringslivs uppfattning att matchningen mellan å ena sidan arbetsmarknadens behov och å andra sidan den inriktning, de kunskaper och de färdigheter som nyutexaminerade studenter har med sig vid sitt inträde på arbetsmarknaden är för svag.

De utbildningsinsatser som högskolesektorn svarar för kan av flera olika skäl aldrig skräddarsys för att passa de direkta behov av kompetensförsörjning som näringsliv och offentlig sektor har.

Att göra studenterna anställningsbara är ett viktigt syfte med högre utbildning, men inte det enda. Våra studenter ska vara rustade för ett aktivt medborgarskap, ha gedigen förankring i vetenskapligt tänkande och ha en stor förmåga att sätta in sina fackkunskaper i sitt sammanhang.

Medan arbetsgivare naturligt nog riktar sitt huvudintresse mot hur verksamheten bedrivs idag, har vi inom högskolesektorn större fokus på historiska perspektiv och på framtiden. Vi ska förmedla kunskaper om det förflutna och vad vi kan lära av det, samtidigt som vi ska öppna studenternas ögon för de utmaningar som vårt samhälle står inför utifrån forskningsresultat och teoriutveckling.

Vi ska göra det som vi är bäst på och så får den kommande arbetsgivaren gör det som vederbörande är bäst på – att utbilda i befintlig praxis och överföra förvärvade erfarenheter; en viktig typ av kunskaper som aldrig fullt ut kan förmedlas i en lärosal.

Tanken på utbildningar som fullt ut matchar gällande behov är särskilt svår att leva upp till i idag. Med den dynamik som präglar det moderna arbetslivet skulle sådana utbildningsresultat bli inaktuella innan studenterna ens hunnit hämta ut sin examen.

Vi måste rusta dem som studerar på universitet och högskolor med kunskaper av hållbar natur, som gör det möjligt att med större lätthet röra sig mellan olika delar av arbetsmarknaden. Sveriges Universitet och Högskoleförbund har sammanställt material som belyser frågan om matchning.

Materialet visar bland annat att högre utbildning innebär en säkrare position på arbetsmarknaden och bättre möjligheter till fruktbar yrkesutveckling.

Vikten av långsiktighet och perspektivrikedom inom alla utbildningsområden kan illustreras av behovet av kunskaper om hållbar utveckling. Vi ska förmedla fakta, förklara samband, peka på risker och möjligheter samt se till att våra studenter får en djuplodande förståelse för den komplexitetet som hållbarhet innebär.

Förmågan att hantera konkurrerande värden och att identifiera helhetslösningar ställs då på din spets och studenterna måste få med sig vida ramar för att tolka sammanhang och göra kloka och ändamålsenliga avvägningar. Det ligger i allas intresse att högre utbildning syftar till hållbarhet både för den enskilde individens del och för morgondagens samhälle.

Målet för Högskolan i Borås utbildnings- och forskningsverksamhet kan sammanfattas i uttrycket Vetenskap för profession. Kunskaper och färdigheter som innebär att en långsiktigt hållbar samhällsutveckling stöds är ett sätt att beskriva betydelsen av vår verksamhetsidé.

Högskolornas uppgift är att ge studenterna kunskaper och färdigheter för att kunna utöva yrken inom näringsliv, offentlig verksamhet och kultur och ge förståelse för sammanhang och samband. Därmed lägger vi en grund för att studenterna över tid kan hantera många olika, och successivt mera avancerade arbetsuppgifter till gagn för en gynnsam och hållbar utveckling.

Björn Brorström
rektor vid Högskolan i Borås