torsdag 18 mars 2010
torsdag 18 mars 2010
Debatt 2009-02-13 | Uppdaterad 2009-02-17
Att man läser varandras alster är en grundförutsättning om man ska föra en debatt som baseras på mängdvis med olika fakta och inte på känslobetonade argument.
I min debattartikel riktades kritik mot i huvudsak utbildningsministerns sätt att hantera statistik, mot hans felaktigt ställda diagnos på den svenska skolan och mot hans och sitt partis skolvision – inte mot Skolverket.
Folkpartiets skolpolitik har ofrivilligt stora brister då den baserar sig på en vision om skolan som strider mot i stort sett all etablerad forskning om vad som ökar elevers lärande. Jan Björklund har vid åtskilliga tillfällen uttryckt sig i dräpande ordalag om den svenska skolan, påstått att den har världens största ordningsproblem (Skolakuten 12/12 06) och att grundskoleelevernas kunskaper i matematik och naturkunskap ligger långt ned i tabellerna (DN 30/5 06). Den aktuella rapporten från Skolverket (29/1) presenterar, som sagt, inga uppgifter som täcker de påståendena. Det är sålunda otänkbart att Anna Svalander (FP) (BT 9/2) kan ha läst rapporten.
Efter att utbildningsministerns uttalanden skärskådats av SR, beställde densamma ny statistik från ansvarig myndighet – Skolverket, vilket föranledde en anmälan till KU. I regeringens pressmeddelande (29/8 2008) motiverades detta som om det vore Skolverkets uttolkningar och analyser av tillgänglig fakta det var fel på.
Svensk skola har stora utmaningar. Man kan dock inte genom att konstatera ordningsproblem i Sverige säga att Sverige är värst i världen, eller, genom att registrera en ”negativ kunskapsutveckling” i den svenska grundskolan hävda att Sverige ligger långt ned i tabellerna (i matematik och naturvetenskap).
Det är ett lönlöst fäktande av Svalander att försöka få mig att gå i polemik med Skolverket. I sin replik tecknas flera svepande formuleringar som låter påskina att Skolverket ger Björklund rätt. Utgångspunkten är RD nr 3 09, där verkets generaldirektör Per Thullberg ger sitt utlåtande om den aktuella rapporten. Men i samma R&D (30/1) står att läsa, att ”Thullberg vill inte säga om Björklund har rätt eller fel”.
Det är den reaktiva styrningen inom skolpolitiken som är grunden till min kritik. I Ord&Bild 3-4 06 ömkar Skolverkets tidigare generaldirektör Ulf P Lundgren för skolpolitikens förvandlingar. Centrala frågor om hur skolsystemet fungerar, effekterna av segregationen, hur likvärdigheten kan garanteras är underordnade kontrollfrågorna. 2000-talets ökade efterfrågan på kontroll har lett till att inte endast den rättspolitiska diskursen, utan också skolpolitiken hemfallit åt ett mer populistiskt – reaktivt - sätt att styra. Sätt stopp för den utvecklingen, i stället för att debattera lögner, förbannade lögner och statistik.
Johan Frick
Tankesmedjan Konflikt
Debatt- och insändarsidorna ger läsarna chansen att diskutera, kritisera och berömma företeelser i vardagen. Mitt namn är Tobias Hjelm, jag är debattredaktör med uppgift att se till att så många som möjligt kommer till tals.
Tobias Hjelm
tobias.hjelm@bt.se
Telefon: 033-700 07 85
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
