Debatt

Kärnvapenförbudet som medierna missade

Den 7 juli fattades ett historiskt beslut i FN i New York. En majoritet av världens stater enades då om ett legalt bindande avtal som förbjuder kärnvapen, konstaterar Eva Berggren, Ingemar Gustafsson och Åke Widfeldt.
Foto:

Ett kärnvapenförbud bidrar till att stigmatisera kärnvapen – och därigenom öka trycket på kärnvapenstaterna att nedrusta, konstaterar skribenterna.

Artikeln publicerades 6 september 2017.

Den 7 juli fattades ett historiskt beslut i FN i New York. En majoritet av världens stater enades då om ett legalt bindande avtal som förbjuder kärnvapen. Fram till dess var kärnvapen det enda massförstörelsevapnet som inte var förbjudet genom ett internationellt avtal, trots dess katastrofala humanitära konsekvenser. Biologiska vapen förbjöds 1972 och kemiska vapen 1992.

Bland de många jublande människorna i FN-högkvarteret den 7 juli fanns också representanter för de kärnvapenöverlevare från Japan, som under många år vittnat om sina fasansfulla upplevelser i augusti 1945. Kampen för att förbjuda kärnvapen har stötts av en mängd internationella organisationer som bedrivit ett intensivt arbete över hela världen. Ett exempel är ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, som samlar 440 organisationer i 100 länder.

Avtalet förbjuder innehav och användning av kärnvapen, utveckling samt aktiviteter som skulle bidra till dessa. Det innehåller även internationella åtaganden om stöd till offer för kärnvapenanvändning. Det ska öppnas för signering den 20 september för att sedan ratificeras av de stater som godkänt det. Tyvärr har de nio kärnvapenstaterna bojkottat förhandlingarna, men de kan knappast undgå att ta intryck av detta viktiga beslut. Många hoppas nu att en process ska inledas som leder en förändring av de internationella normerna kring kärnvapen. Ett kärnvapenförbud bidrar till att stigmatisera kärnvapen – och därigenom öka trycket på kärnvapenstaterna att nedrusta.

För media i allmänhet verkar händelsen i New York den 7 juli vara en icke-nyhet. Den övervägande majoriteten av våra dagstidningar och etermedier innehöll inget om kärnvapenförbudet den 8 juli. Däremot kommenteras det långt senare när den nordkoreanska krisen blev akut. Man kunde också läsa om avtalet i debattartiklar av bland annat Läkare mot kärnvapen på Hiroshimadagen den 6 augusti.

Kan en anledning till den uteblivna nyhetsförmedlingen vara att majoriteten av de 122 staterna bakom förbudet kommer från den så kallade tredje världen? Hugh Gusterson, professor vid George Washington University, menar att våra nyhetsredaktioner verkar anse ”att det är oundvikligt att kärnvapnen måste finnas kvar, att vi människor har litet att säga till om i dessa frågor och att alla dessa länder – två tredjedelar av FN:s medlemsstater – inte spelar någon roll.” Låt oss hoppas att han inte har rätt.

Föreningen Glokala Sjuhärad har beslutat att ställa sig bakom förbudet mot kärnvapen och uppmanar Sveriges politiska ledning att skriva under avtalet den 20 september och att därefter ratificera det.

För föreningen Glokala Sjuhärads styrelse

Eva Berggren

Ingemar Gustafsson

Åke Widfeldt