Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
tisdag 22 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
tisdag 22 maj 2012
Debatt 2012-02-13 | Uppdaterad 2012-02-13
Kanada är i många avseenden ett föredöme inom utbildningspolitiken. Landet har gjort en exceptionell resa och stoltserar numera med ett utbildningssystem i toppklass.
Av den anledningen besökte vi moderater i riksdagens utbildningsutskott nyligen den framgångsrika provinsen Ontario – där vi utöver inspiration fick med oss ett kvitto på att de utbildningsreformer som nu genomförs i Sverige de facto fungerar i praktiken.
I Pisas senaste internationella undersökning av skolresultat placerar sig Kanada, med Ontario som den starkast lysande inhemska stjärnan, i toppen inom samtliga kunskapsområden som utvärderades. Framgången är särskilt imponerande då landet på förhållandevis kort tid har lyckats vända en negativ resultatutveckling. Kanada har med andra ord precis genomfört den förändring som Sverige nu står inför att göra. Detta faktum gör landet särskilt intressant att studera.
Det finns emellertid skillnader i förutsättningarna mellan det svenska och kanadensiska utbildningssystemen. I Kanada fanns de nödvändiga strukturerna – en uppdaterad läroplan, en effektiv skollag, ett rättvist betygssystem med mera – för att genomföra en omfattande förändring redan på plats. I Sverige saknades dessa pusselbitar. Det är först nu, när alliansens strukturreformer trätt i kraft, som vi kan blicka framåt och fokusera på de klassrumsnära satsningarna. Det är med denna typ av satsningar provinser som Ontario så framgångsrikt har lyckats vända sitt utbildningssystem på rätt köl.
Flera faktorer har spelat en avgörande roll. Man har satt tydliga mål som har följts upp med kontinuerliga kunskapskontroller. Man har vidare ställt krav och haft höga förväntningar på eleverna kunskaper. Mest avgörande tycks dock vara att man har haft stort fokus på lärarnas roll i undervisningen och rektorernas roll i att skapa ett tydligt pedagogisk ledarskap.
Undervisningen är numera tydligt baserad på vetenskapligt styrkta metoder. För att lärarna fortlöpande ska kompetensutvecklas och ha tillgång till den senaste skolforskningen har man skapat förutsättningar för att snabbt nå ut med information. Samtidigt uppmuntrar man till samarbete och utbyte lärarna emellan för att stimulera till ytterligare förkovran.
Sett med svenska ögon är det mycket glädjande att dessa faktorer har varit avgörande. Stora satsningar, med fokus på kompetens- samt karriärutveckling för lärare och rektorer, genomförs nämligen för tillfället i Sverige.
Vi kommer att fortsätta låta oss inspireras och ta lärdom av framgångsrika länder som Kanada. Vi är ödmjuka inför de utmaningar som väntar den svenska skolan, men optimistiska inför det stora förändringsuppdrag vi nu har påbörjat. Inte minst då erfarenheterna från Ontario tyder på att vi är på rätt väg.
Margareta Pålsson
Jan Ericson
Oskar Öholm
Betty Malmberg
Camilla Waltersson Grönvall
Michael Svensson
moderata riksdagsledamöter i riksdagens utbildningsutskott
Debatt- och insändarsidorna ger läsarna chansen att diskutera, kritisera och berömma företeelser i vardagen. Mitt namn är Tobias Hjelm, jag är debattredaktör med uppgift att se till att så många som möjligt kommer till tals.
Tobias Hjelm
tobias.hjelm@bt.se
Telefon: 033-700 07 85
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
