Debatt

Investera i framtiden – investera i forskning

Björn Brorström rektor Högskolan i Borås Jenny Johannisson vicerektor för forskning vid Högskolan i Borås ,
Björn Brorström, rektor Högskolan i Borås, och Jenny Johannisson, vicerektor för forskning vid Högskolan i Borås, skriver om vikten att satsa på forskning.
Foto:

Det är nödvändigt att prioritera forskning med en flervetenskaplig ansats, anser Björn Brorström och Jenny Johannisson, Högskolan i Borås.

Artikeln publicerades 2 december 2015.

Det fasta forskningsanslaget till universitet och högskolor behöver öka. Det är genom att investera i högre utbildning och forskning som vi kan möta de många samhälleliga utmaningar som vi just nu står inför.

Den andra november var sista dagen för att skicka in underlag till regeringens arbete med forskningspropositionen för perioden 2017-2020. En mängd intressenter har gjort vad de kunnat för att vinna gehör för synpunkter om vilka forskningsområden som ska prioriteras samt hur och vart medlen ska lokaliseras.

Kampen om de ekonomiska medel som går till universitet och högskolor, är samtidigt en del av större och på sikt mer avgörande ställningstaganden. Den enskilt viktigaste frågan handlar inte om fördelning inom akademins värld utan om det sammanlagda flödet av resurser till forskning och högre utbildning. Vilket utrymme kommer att finnas för nya satsningar inom forskningspropositionens ram?

Varje dag möts vi av nyhetsartiklar som vittnar om växande resursanspråk inom olika delar av välfärdssamhället. Satsningar på utbildning och forskning kommer med nödvändighet att ställas mot behoven inom andra samhällsområden. De samhälleliga prioriteringarna bör göras utifrån ett helhetsperspektiv. Vi lever i en värld som kännetecknas av komplexa globala utmaningar – frågor om hållbar utveckling, migrationsströmar och integration, kulturers och religioners samlevnad, inre och yttre säkerhet samt sysselsättning och försörjning. Det är lätt att fyllas av en känsla av maktlöshet inför utmaningar som kan kännas oöverstigliga. Vi vet så litet om hur svåra problem ska lösas, men en sak vet vi definitivt – vi behöver mer och djupare kunskap; kunskap som skapas genom forskning och förmedlas genom en i vetenskapligt arbete grundad i högre utbildning.

Alla universitet och högskolor är överens om att det fasta forskningsanslaget måste öka för att verksamheten ska kunna planeras mer långsiktigt. Trenden att lärosäten hamnar i ett ökat beroende av externa resurser behöver brytas, bland annat därför att den innebär en förflyttning av makten över forskningen från vetenskapens professioner till finansiärerna. En annan viktig sak är betydelsen av ett samlat anslag för utbildning och forskning för att därigenom markera att utbildning och forskning hör samman och att de har sin gemensamma utgångspunkt i vetenskap och nyfikenhet.

Vi och många med oss är av uppfattningen att resurser som kanaliseras till utbildning och forskning inte ska betraktas som kostnader, utan som nödvändiga investeringar för att hantera de utmaningar som måste bemästras om vi ska gå en positiv samhällsutveckling till mötes. Vi behöver forskning som stödjer omställningen till hållbar tillväxt. Vi behöver forskning om utanförskap och segregation för att med ökade kunskaper stödja en nödvändig ökad social integration. Vi behöver förklara och förstå mönster och avvikelser i samhällsutvecklingen för att finna medel mot antidemokratiska och våldsbejakande rörelser och vi behöver veta mer om hur värdegrunder utvecklas och etableras för att bedriva ett samhällsarbete baserat på frihet, jämlikhet, och solidaritet.

Våra största och mest krävande samhällsutmaningar är uppenbart av den arten att de inte sorterar under något enskilt vetenskapsområde. Kunskapsbehoven är inte endera tekniska, ekonomiska, kulturella eller sociala utan rymmer alla dessa aspekter samtidigt. Slutsatsen är att vi måste prioritera forskning med en flervetenskaplig ansats. Samtidigt måste en sådan ansats grundas i ämnesbaserad forskning inom alla vetenskapsområden. Samarbete och specialisering står inte i motsats till varandra utan måste utvecklas i fruktbar växelverkan.

På samma sätt står satsningar på forskning och högre utbildning inte i motsats till satsningar på andra samhällsområden. Att investera i kunskap är att investera i framtiden.