Annons

Inget skifte i synen på fett

Det finns en felaktig föreställning om att vetenskapen skulle ha svängt när det gäller fett. Bland experter världen över finns en samsyn om att det inte är nyttigt att äta mycket smör och grädde, skriver forskare vid Livsmedelsverket.
Debatt • Publicerad 26 augusti 2011
Foto: 

I en gemensam debattartikel påstår en grupp debattörer att Livsmedelsverkets råd om fett för barn saknar stöd i vetenskapen och att råden innebär en hälsofara. Det är inte sant. Tvärtom visar den senaste forskningen att folkhälsan skulle vinna på att vi äter mer sådant fett som finns i fet fisk, oljor och mjuka margariner, och mindre av sådant fett som finns i smör och fet mjölk. Vi utgår från vad vetenskapen säger när vi ger kostråd till barn.

Det finns en felaktig föreställning om att vetenskapen skulle ha svängt när det gäller fett. Det stämmer inte. Bland de experter världen över som forskar inom området finns en samsyn om att det inte är nyttigt att äta mycket smör och grädde, och att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar om man byter ut mättat fett mot fleromättat fett. Det vill säga det är bra att välja fet fisk, lättmjölk, mjuka margarin?i stället för feta charkprodukter, fet mjölk, grädde och smör. Det gäller både barn och vuxna.

Annons

Barn behöver också fleromättat fett, som omega-3, för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt. Idag får 90 procent av alla barn i Sverige i sig för lite fleromättat fett och för mycket mättat. Ett enkelt sätt för barn att få mer fleromättat och mindre mättat fett är att ersätta fet mjölk och smör med lättmjölk och nyckelhålsmärkt margarin. Därför rekommenderar vi det i våra råd om bra mat i förskolan och skolan.

Debattörerna påstår också att våra kostråd är förlegade och inte baseras på den senaste forskningen. De har fel. Livsmedelsverkets råd uppdateras regelbundet – och då går vi naturligtvis också igenom den samlade forskningen, även den allra senaste. En större genomgång av råden gjordes 2005, och efter det har en del mindre ändringar gjorts.

Vårt grannland Norge uppdaterade sina kostråd i våras. De kommer fram till samma slutsatser som Livsmedelsverket. Så även i USA, där man uppdaterade kostråden 2010. Så enigheten världen över är stor bland forskare med spetskompetens inom nutritionsområdet om synen på vad som är bra matvanor och på fett och fettkvalitet.

Det finns alltid enstaka studier som talar emot den samlade vetenskapliga sanningen. Sådan är vetenskapen och det är också dess storhet. Vetenskapen är ett ständigt byggande av kunskap – den ena studien läggs till den andra. Men när man tar fram näringsrekommendationer och kostråd till en befolkning, särskilt till barn, måste den vila på en bred vetenskaplig grund. Det kompromissar Livsmedelsverket aldrig med.

Wulf Becker

professor i nutritionsforskning

Anna Karin Lindroos

medicine doktor, nutritionsforskare

Irene Mattisson

doktor i medicinska vetenskaper, nutritionsepidemiologi

Livsmedelsverket

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons