Debatt

Inför nätetik på schemat

Jörgen Lundälv
Aftonbladet har nyligen granskat näthatet på Flashback. Det är dags att utbilda allmänheten i nätetik, anser Jörgen Lundälv.
Foto:FREDRIK SANDBERG / TT
Aftonbladet har nyligen granskat näthatet på Flashback. Det är dags att utbilda allmänheten i nätetik, anser Jörgen Lundälv.

Det behövs nu ett rejält förebyggande arbete mot kränkningar och näthat. Respekten måste införlivas i de nya medierna för att det goda samtalet ska kunna äga rum. Därför borde all högskoleutbildning införa mediehantering och etik på schemat, skriver Jörgen Lundälv.

I vårt välfärdssamhälle har ett nytt fenomen uppmärksammats under senare år. Det handlar om kränkningar och så kallat näthat på Internet. Det är i de sociala medierna som det fula språket, kränkningarna, näthatet och även beteenden som påminner om stalkningsbrott äger rum.

I mycket höga hastigheter sprider vår tids samhällstroll oro runtom i samhället. Många tycks tro att det är fritt fram och skriva vad som helst, ogenomtänkt och samtidigt publicera texterna tillsammans med bilder i de sociala medierna. Det kan handla om Facebook, bloggar eller mikrobloggar (twitter).

Det synes vara så att alla vill vara publicister och följa sin egen etik och att texter skrivs ogenomtänkta för att håna, kränka och skada sina medmänniskor. Få tycks inse vilka skador och konsekvenser som dessa kränkningar får för dem som drabbats av dem. Vem ska betala för dessa skador? Vem ska ta hand om dem som drabbats efter alla kränkningar på nätet? I press, radio och tv har journalister under senare tid granskat kränkningar i sociala medier, bland annat på Flashback. Sådana granskningar är alltid bra.

Kränkningarna och näthatet kommer nämligen aldrig att upphöra av sig självt. Det behövs därför en ny utbildning i de här frågorna. Som forskare menar jag att all högskoleutbildning i Sverige måste införa mediehantering i sociala medier och nätetik för studenter som börjar den högre utbildningen.

Jag blev förvånad i min granskning när jag fann att välutbildade läkare, sjuksköterskor, socialarbetare, poliser, lärare och präster använde de nya medierna i tjänsten på ett otillbörligt och kränkande sätt.

I boken Blogga tryggt. Nya medier i tjänsten (2015) har jag försökt att beskriva vad som händer när egenetiken tar överhanden och en yrkesverksam person börjar blogga eller twittra efter eget gottfinnande. De kränkningar och villfarelser som finns hamnar ibland i ärenden hos disciplinnämnder vid högskolor och universitet, men allt anmäls säkerligen inte. Dessa mörkertal måste också tas på allvar. Men vad ska vi göra av erfarenheterna från de olika kränkningsfallen? Jag menar att de mycket väl kan användas i utbildningen så att liknande händelser inte uppstår i framtiden.

Säkerligen är det lätt för många att bli förblindade och därmed fartblinda för de nya medierna. Vem som helst kan ju börja blogga under arbetstid och publicera inlägg och fotografier som står helt och hållet i strid med den anställdes kritikrätt. Det behövs med andra ord mer kunskap om hur sociala medier ska hanteras och vilka etiska system och krav som man måste förhålla sig till.

För att professionsetiken ska kunna utvecklas inom det här området så är det också viktigt att yrkes- och professionsförbunden följer med i utvecklingen och följer upp sina förhållningsregler om sociala medier. Det finns inget som idag talar för att hastigheten i de sociala medierna kommer att minska. För att reducera hastigheten i själva användandet av medierna fordras att det finns tid för etik och reflektion. Där måste den högre utbildningen vid högskolor och universitet gå i fronten och bygga upp en god utbildning.

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Borås Tidning så godkänner du samtidigt våra regler.

På bt.se är det möjligt att kommentera vissa artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på bt.se. På tider då Borås Tidnings webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på bt.se

bt.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på bt.se.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Borås Tidning som bär det juridiska ansvaret.

Läsarkommentarer - riktlinjer

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget

Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.