Debatt

Inför ett kraftigt höjt grundavdrag

Birger Schlaug ,
Arbetsgivaravgifterna – det vill säga avgifterna på arbetstid – bör steg för steg ersättas av en mer generell produktions- eller omsättningsskatt, anser Birger Schlaug.
Foto:PONTUS LUNDAHL / TT
Arbetsgivaravgifterna – det vill säga avgifterna på arbetstid – bör steg för steg ersättas av en mer generell produktions- eller omsättningsskatt, anser Birger Schlaug.

Idén om skatt på arbetstid som den bärande finansieringskällan för vår välfärd kommer inte att fungera alls i framtiden, skriver Birger Schlaug.

I Sverige beskattar vi arbetstid hårt. Såväl genom inkomstskatter som genom arbetsgivaravgifter. Det innebär att sådant som kräver mycket direkt arbetstid – vård, omsorg, kultur, utbildning, reparation och underhåll – blir hårdbeskattat, trots att det är sådant som är grund för ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Dessutom, många nyanlända får svårt att komma in i samhället genom att lönekostnader blir höga, även sådant som kan bli första jobb i det nya landet.

Ett sätt att komma tillrätta med dessa systemfel vore att införa ett kraftigt höjt grundavdrag. Ett rimligt mål vore att de första 120 000 kronorna man tjänar på arbete skall vara skattefria. Fler skulle ha incitament att ta också mindre betalda jobb, det skulle bli lättare för nyanlända att få in en fot på arbetsmarknaden. Dessutom skulle byråkrati och kontrollapparat kunna minskas när fler faktiskt skulle kunna leva på sin lön. Fler skulle känna självtillit.

Finansieringen av en sådan skattereform skulle till stor del kunna ske genom att man rensar upp i den systemsörja som kännetecknar det svenska skattesystemet. Detta har pimpats med ränteavdrag, reseavdrag, rut, rot och hela skaran avdrag som finns i Skatteverkets avdragslexikon. Snart sagt varje år har politiker infört något nytt avdrag, uppmuntrade av särintressen och partistrateger som söker nya mål- grupper. Förslag som diskuteras nu är att införa ett speciellt avdrag nyanlända.

Ett sätt att rensa i det alltmer komplexa systemet – och därmed skapa förutsättningar för något av det viktigaste som finns i en demokrati: förståelse för hur systemen fungerar – vore att ersätta det mesta med det höjda grundavdraget, lika för alla. Man skulle myndigförklara medborgarna genom att låta dem använda sitt avdrag på det sätt de själva finner lämpligt: att betala räntor, att köra bil till jobbet, att köpa städning, betala läxläsning eller byta kök.

Dagens system är en följd av ett lappande och lagande som pågått sedan det sjösattes i en helt annan tid. Det har blivit allt mer komplext, allt mer ogenomträngligt och alltmer kontrollkrävande. Vi behöver renodla, förenkla, förtydliga. Inte minst för att öka förståelsen för hur systemen fungerar. Men också för att kunna behålla välfärdssamhället när samhällsevolutionen tar nästa steg. För det räcker dock inte att förändra inkomstskatterna. Idén om skatt på arbetstid som den bärande finansieringskällan för vår välfärd kommer nämligen inte att fungera alls i framtiden.

Ett företag som har hundra anställda för att klara sin produktion är en del av samhället i så måtto att det bidrar till finansiering av såväl skola, vård och omsorg (anställdas inkomstskatter) som trygghetssystem (arbetsgivaravgifterna). Den dag företaget ersätter den mänskliga arbetskraften med robotar och annan digital teknik hamnar det i utanförskap i så måtto att det inte längre bidrar till finansieringen av välfärdssamhället. När den del av produktionen som är direkt följd av arbetstid minskar så kommer skattebasen bli för liten och snäv i förhållande till vår totala ekonomi.

Det finns därför skäl att påbörja ett politiskt samtal om hur hela produktionen – oavsett om den bygger på mänsklig arbetskraft eller på till exempel robotar – beskattas. Arbetsgivaravgifterna – det vill säga avgifterna på arbetstid – bör steg för steg ersättas av en mer generell produktions- eller omsättningsskatt. Denna skatt bör sträva mot neutralitet, det vill säga beskatta produktionen likvärdigt oavsett om det är människa, maskin eller hybrid som står för den. Kort sagt: låt robotarna finansiera en större del av det vi förknippar med välfärdssamhälle.

Skall vi ta med idén om social anständighet på nästa steg i samhällsevolutionen så är detta inte bara önskvärt. Det är nödvändigt.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.