Debatt

Idrotten är inte en del av problemet – utan en lösning

Kroppshets Artikeln publicerades
Kretsloppet.
Foto: Jan Pettersson
Kretsloppet.

Idrotten är inte en del av problemet, utan en lösning, skriver triatleten och debattören Jonas Colting, med anledning av SVT-serien ”Kroppshets” och BT:s sportchef Malin Henriksons krönika i ämnet.

Borås Tidnings sportchef Malin Henriksson kommenterar med sin krönika i fredags den rådande debatten om ”kroppshets”. Det är med avstamp i skådespelaren och komikern Mia Skäringers aktuella SVT-program på temat som Henriksson lyfter idrottens roll i sammanhanget.

Med rubriken ”Idrotten spelar med i kroppshetsen” verkar Malin Henriksson tycka att idrotten är en del av problemet. Jag tycker tvärtom! Idrotten är inte en del av problemet utan en lösning!

Det är genom idrott, motion, träning och föreningslivsgemenskap som hundratusentals ungdomar får en bättre relation till sin kropp. Det är genom idrott, motion och träning som människor utvecklar verktyg för att stärka och förbättra både sin fysiska, mentala och känslomässiga hälsa. Det är genom idrott, motion, träning och tävling som barn, ungdomar och tonåringar lär sig att respektera sin omgivning, sina medmänniskor och att inte ge upp för tillfälliga motgångar och nederlag. Det är idrotten som lär sina utövare att bli goda förlorare likaväl som goda vinnare. Det är idrotten som lär ut ödmjukhet, vilja, målmedvetenhet och långsiktighet.

Och inte minst, det är genom idrott, motion, träning och tävling som människor av alla åldrar utvecklar självrespekt och självförtroende. En självrespekt som bygger på insikten att allas våra kroppar ser annorlunda ut men att hälsa, förmåga och livsglädje är ett resultat av hur vi lever och inte hur vi ser ut!

Mia Skäringer, aktuell med nya SVT-serien ”Kroppshets”.
Foto: Björn Larsson Rosvall / TT
Mia Skäringer, aktuell med nya SVT-serien ”Kroppshets”.

Jag håller verkligen med både Mia Skäringer och Malin Henriksson om att det finns osunda skönhetsideal och störda utseendeideal. Men det har ingenting med idrottsvärlden att göra! Det är inte idrottare som poserar med fejkade, pumpade, opererade, inoljade eller retuschade kroppar. Idrottsmän och idrottskvinnor har riktiga kroppar. Friska, starka, äkta och funktionella kroppar. Och väldigt vanliga kroppar. Malin Henriksson nämner hur man från Norges skidförbund uppmanat Petter Northug och Therese Johaug att ”klä på sig” avseende vilka bilder de lägger ut på sociala medier. Det är ju absurt och något som närmast kan beskrivas som ”fitness shaming”. Ska de skämmas för sina kroppar? Man undrar ju hur duktiga simmare ska tänka. Bör de också ”klä på sig”?

Att det finns en ätstörningsproblematik i viktbärande konditionsidrotter är emellertid helt riktigt. Det är en hårfin gräns mellan kortsiktig prestation och långsiktig hälsa och det är både ledares, tränares och den enskilda idrottarens ansvar att lära sig de gränsdragningarna. Till dess att det införs viktklasser i löpning, cykel och skidåkning kommer vi att se elitutövare som är så deffade och lätta som de rimligt kan vara.

I ett avseende tycker jag dock att idrottsrörelsen fallerat fullständigt och det är i kostfrågan och hur man utbildar och uppmuntrar sina utövare att äta. Det råder en fettfobi samt en total socker- och kolhydrathysteri inom idrottsrörelsen! På en sockrad kost blir man aldrig mätt och det leder både till oreglerad aptit och känslan av att vara slav under det man äter.

När dessutom riktig mat som kött, smör, ägg, fisk och mejeri blir både politiserad och behäftad med ett dåligt samvete så är det inte svårt att förstå att många unga idrottsutövare har en skev bild av vad en hälsosam kost är. Jag har ännu att se ett idrottsförbund fronta en prunkande grönsallad med mängder av nötter, avokado, halloumi och olivolja tillsammans med en biff, som en idealmåltid för hälsa och prestation.

Viktigast av allt, samhället och idrottsrörelsen lider i stort inte av en underviktsproblematik. Samhället lider av en överviktsproblematik! Folkhälsomyndighetens årsrapport från 2016 visar att mer än hälften, 51 procent, av alla vuxna svenskar nu är att betrakta som feta eller överviktiga och att det är ett växande problem sedan tio år. Idrottsrörelsen är inte på något sett undantagen från den problematiken. I ljuset av den verklighetsförankringen behöver vi fler vältränade, friska, starka och smala idrottskroppar som förebilder!

Jonas Colting

VM-medaljör i triathlon, föreläsare, hälsodebattör