Debatt

Debatt: I svår sits trots högkonjunktur

Debatt Artikeln publicerades
Foto: JESSICA GOW / TT

Utsatta grupper har svårt att få arbete även i högkonjunktur, och när konjunkturen vänder nedåt kommer det att bli ännu svårare, skriver Jan Ericson.

Efter fyra–fem år av stark global högkonjunktur har svensk arbetsmarknad stärkts ordentligt. Arbetslösheten har sjunkit och sysselsättningsgraden har ökat. Motsatsen hade förvånat.

Men när man gräver lite djupare i arbetsmarknadsstatistiken infinner sig känslan av att sitta i baren på Titanic och sorglöst vänta på något man inte vill ska hända. I detta fall en ny lågkonjunktur.

Arbetslösheten ligger på 7,1 procent. Det är en historiskt mycket hög nivå för att vara mitt under en stark högkonjunktur. Som jämförelse kan nämnas att under allians- regeringen var arbetslösheten runt 4,5 procent strax före finanskrisen hösten 2008. Det gav oss ett bra utgångsläge när arbetslösheten sedan ökade. I dag är arbetslösheten alltså 50 procent högre än 2008.

Alla arbetslösa syns inte i statistiken. Exempelvis ingår inte asylsökande som väntar på besked. De över 14 000 som finns i extratjänster ingår inte heller i statistiken, trots att de har vad man skulle kunna kalla för en pågående arbetsmarknadsåtgärd. Men eftersom regeringen betraktar en extratjänst som en riktig anställning räknas dessa som personer i arbete.

Extratjänster är speciella tjänster i offentlig sektor där staten, förutom att täcka hela lönekostnaden, även betalar en bonus (!) till kommuner eller landsting för varje extratjänst som skapas. Syftet är att arbetslösa på detta sätt ska få in en fot på arbetsmarknaden. Men det är en mycket dyr åtgärd. Regeringens mål är 30 000 personer i extratjänster år 2021, till en kostnad av 30 miljarder. Det har även kommit kritik mot att en majoritet av extratjänsterna gått till personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning, som med stor sannolikhet skulle ha kunnat etablera sig utan subventioner.

Arbetslösheten sjunker alldeles för långsamt för att vara i en stark högkonjunktur. Under det senaste året har de öppet arbetslösa minskat med endast 14 000 personer, från 364 000 till 350 000. Utan extratjänsterna hade arbetslösheten inte minskat alls. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är chockerande stor. För inrikes födda är arbetslösheten 3,7 procent, bland utrikes födda 20,5 procent.

I april var 146 000 inrikesfödda arbetslösa, en nedgång med 10 000 personer på ett år. Samtidigt minskade antalet utrikesfödda arbetslösa från 208 000 till 204 000 personer, alltså med endast 4 000 på ett år. När regeringen skriver att ”allt fler nyanlända kommer i arbete” ger det en falsk bild. Knappt två procent av de utrikesfödda arbetslösa har fått ett arbete det senaste året, mot 6,4 procent av de inrikes födda.

Integrationen går uselt. 4 700 personer har hittills i år gått vidare till arbete eller studier efter avslutat etableringsuppdrag för nyanlända. Med tanke på att det för ett år sedan fanns över 62 000 personer i etableringsuppdraget är denna takt oacceptabelt låg. Av de 4 700 är det endast 742 personer som gått till ett arbete utan stöd. Det motsvarar endast 1,2 procent av deltagarna i etableringsuppdraget.

Ungdomsarbetslösheten är fortfarande högre än den totala arbetslösheten. 9,1 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. 46 748 ungdomar var öppet arbetslösa, varav 9 269 var nyanlända.

Högkonjunkturen döljer just nu hyfsat väl de underliggande problemen på svensk arbetsmarknad, men jämför man med tidigare högkonjunkturer har arbetslösheten bitit sig fast. Utsatta grupper har svårt att få arbete även i högkonjunktur, och när konjunkturen vänder nedåt kommer det att bli ännu svårare. Det är därför vi moderater är så kritiska mot att regeringen inte tar vara på högkonjunkturen för att göra viktiga framtidsreformer. När konjunkturen vänder nedåt är det för sent.

Jan Ericson (M), riksdagsledamot, arbetsmarknadsutskottet

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.