• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Hur länge ska Sjömarkenskolan blöda?

Debatt 2011-05-05 | Uppdaterad 2011-05-05

Det verkar som om vi har några ansvariga politiker som över huvud taget inte insett hur allvarligt det egentligen står till med kommunens skola i Sjömarken, i alla fall sett till hur de argumenterar för och försvarar den snålt tilltagna resursen till Sjömarkenskolan. Det verkar finnas en direkt motvilja mot att ta tag i det verkliga problemet.

Ju mer vi sätter oss in i hur Sjömarkenskolan hanterats av politiker och tjänstemän i Borås stad desto mer upprörda blir vi. Det visar sig att Sjömarkenskolan har förfördelats i resurstilldelning under flera år jämfört med budgetutvecklingen för grundskolan i Borås stad.

Det här handlar inte om Sjömarkenskolan mot någon annan av skolorna i Borås. Det här handlar om att omfördelningen av resurserna till skolan måste göras inom rimliga gränser. Denna gång är det Sjömarkenskolan som drabbats, men problemet kan vara betydligt större än så.

När vi här pratar om resurser handlar det till syvende och sist om pengar, pengar som skolan använder till att betala lön till lärare, skolledning, städ och vaktmästare, kostnader för lokalhyror, undervisningsmaterial, ja till allt det som skolan behöver för att fungera som skola och arbetsplats.
En viss omfördelning av resurser är rimlig att göra men när omfördelningen av resurserna inte längre kan spåras till fördelningsprinciperna blir den både ologisk och obegriplig. Omfördelning i detta fallet är när resurser (pengar) flyttas mellan stadsdelar och/eller skolor.

Enligt Borås stads budget 2011 skall 85 procent av resursen för grundskolan gå till en basresurs och resterande 15 procent omfördelas mellan stadsdelarna. Största delen av stadsdelens gemensamma resurs för grundskolan baseras på dessa resurser i kombination med antal elever i stadsdelen.

Räknar man bort kostnader för sär- och friskola blir det ungefär 70 000 kronor kvar av resursen stadsdelen får per elev (fördelningsberäkning för 2011 från stadskansliet, ekonomistyrning). Delar man upp resursen som Sjömarkenskolan får till en resurs per elev, blir motsvarande belopp ungefär 38 000 kronor (budgetutdrag för Sjömarkenskolan F-6). Det motsvarar en omfördelning på 45 procent, vilket är tre gånger så stort.

Ser man sedan hur resurstilldelningen utvecklats över tid för Sjömarkenskolan kan man verkligen fundera över vilka principer som använts. Under de senaste fyra åren har resurserna till grundskolan i Borås stad ökat med 15 procent per elev (Borås stads budgetar 2008–2011). Resursen till Sjömarkenskolan har under samma period minskat med 7 procent om man räknar per elev.

Som om detta inte var nog. Det har nu visat sig att Sjömarkenskolan börjat halka efter när det gäller måluppfyllelsen i jämförelse med Borås stad. Enligt 2010 års siffror för de nationella proven för årskurs 5 klarar endast 60 procent av eleverna på Sjömarkenskolan godkänt i alla delmoment (utdrag om nationella prov Sjömarkenskolan 2006–2011). Genomsnittet för Borås är 78,9 procent (budget Borås stad 2011). Detta innebär att det är nästan dubbelt så många elever i en klass på Sjömarkenskolan som inte klarar de nationella proven som i genomsnittsklassen i Borås stad.

Att då som politiker argumentera för att en 45-procentig omfördelning av resursen är rätt och riktig, och att det är motiverat bara för att Sjömarkenskolan ”presterar så bra”, är ju inget annat än att glida på sanningen. Att sedan samma politiker uttrycker sig i Aftonbladet med ”Men vad är det de bråkar om egentligen?” är inte bara provocerande utan direkt kränkande. Vi undrar om någon av Borås styrande politiker eller tjänstemän lyssnat på vad vi föräldrar sagt och om de över huvud taget försökt gå till botten med problemet och analyserat situationen?

Att resursen för Sjömarkenskolan minskat per elev under flera år samtidigt som grundskolans totala budget i Borås stad ökat är inte rimligt, men det är vad som faktiskt hänt. Någonstans på vägen mellan fullmäktige och Sjömarkenskolan har det definitivt gått väldigt fel ifråga om hur resurser fördelats – det är för oss helt uppenbart.
Enligt kommunallagen (SFS1991:900, 6 kap) har politikerna i kommunstyrelsen och stadsdelsnämnden ett tydligt ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges beslut (budget) och intentioner (mål).

Sett ur Sjömarkenskolans perspektiv upplever vi väldigt konkret att politikerna och/eller tjänstemännen inte tagit sitt fulla ansvar i denna fråga.
Om kommunen verkligen vill att barnen i Sjömarken skall fortsätta att gå i den kommunala skolan behöver de omgående skjuta till betydligt mer resurser till Sjömarkenskolan än vad den får idag. Då skulle Sjömarkenskolan kunna ge extra stöd till alla elever som har behov av det. Idag räcker inte resurserna till, utan många av dessa elever får klara sig på egen hand. Skolan blöder! Resurser behöver komma omgående, och snälla, kom inte med ett plåster, det räcker inte långt. Vi behöver något mycket större än ett plåster.

Hur tänker Lennart Andreasson och Lena Palmén hantera denna ”avart” inom skolsektorn i Borås? Vi vill få besked! Det vi egentligen vill är att Sjömarkenskolans elever också får rimliga förutsättningar att lära sig läsa, skriva och räkna, såsom de andra barnen får i Borås.

Gjermund Henriksen
Katarina Brissman
Gerd Eriksson
Gunilla Hedlund
Marie Klasson
Eva Kåpe
Niklas Samberg
Hans Eriksson
skolrådet vid Sjömarkenskolan

• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate:          

Disqus