Debatt

Hur blir framtiden för våra äldre?

Äldrevård Artikeln publicerades

En så pass massiv negativ reaktion från medarbetarna i äldrevården indikerar att situationen är ohållbar. Till följd av att kompetent och erfaren personal säger upp sig kommer verksamheten till slut inte att kunna kvalitetssäkras, menar Björn Qvarnström.

Under den senaste tiden har många nyhetsartiklar och insändare berört Borås stads äldreomsorg, där många tidigare och nuvarande anställda upplever en ansträngd arbetsmiljö och en toppstyrd verksamhet som påverkar privatlivet på ett negativt sätt.

Sedan införandet av Timecare, ett system för resurspass och central planering, har många kritiserat systemet och som konsekvens sökt sig till andra yrkesområden.

En så pass massiv negativ reaktion från medarbetarna i Borås stad indikerar att situationen är ohållbar. Till följd av att kompetent och erfaren personal säger upp sig kommer verksamheten till slut inte att kunna kvalitetssäkras.

Enigt uppgifter från vård- och äldreförvaltningen uppgår personalomsättningen till drygt 10 procent för undersköterskor, 12 procent och 13 procent för biståndsbedömare respektive sjuksköterskor, samt cirka 15,5 procent för arbets- och fysioterapeuter. Detta är extremt alarmerande siffror som måste skyndsamt analyseras och åtgärdas.

Utöver det uppenbara arbetsmiljöproblemet som existerar inom förvaltningen finns även andra bidragande faktorer. Dels är lönebildningen på en låg nivå, dels så saknas en konstruktiv styrning och dialog mellan personal och styrning.

Grundproblematiken är självklart ekonomiska resurser – likt det problem skolan befinner sig i i dag. Kostnadseffektivitet är en återkommande fråga för de andra partierna, där bland annat Ida Legnemark (V) och Malin Carlsson (S) menar att många och fler verksamheter måste bli mindre kostsamma. Dock resulterar denna retorik, i kombination med nuvarande styrning, i att Borås stads äldre och personal drabbas. Antingen behöver styrningen bytas ut, och/eller så måste mer resurser tillsättas.

Det är anmärkningsvärt att man kombinerat denna retorik med ett prognostiserat överskott på cirka 35 miljoner kronor inom förvaltningen – resurser som kunde ha lyft kvaliteten avsevärt i verksamheten.

Fallet med Sjöboklint, där Arbetsmiljöverket nu ställer krav på kommunen att utreda arbetsförhållandena, kom som en överraskning för oss sverigedemokrater. Den 14 september genomfördes ett verksamhetsbesök av vård- och äldrenämnden på olika omsorgsboenden i Borås stad – varav Sjöboklint var ett av dessa besök. Den enda kritik som framfördes av verksamhetschef, och som inte utvecklades eller bemöttes av nämndordförande Ida Legnemark på plats, var att lokal- utrymmena var trånga och gamla.

Hur kommer det sig då att nämnden inte fick informationen innan Arbetsmiljöverket väckte kritiken – varken på nämndmöte eller under verksamhetsbesöket? Efter verksamhetsbesöket på Björkhaga kunde vi utläsa i Borås Tidning om en upprörd stämning hos personalen på grund av personalförändringar. På vilket sätt kan nämnden förbättra personalsituationen om vi aldrig får till oss informationen? Finns det fler brister på andra boenden i Borås stad som inte framkommit, och i sådana fall varför?

Problemet är tydligt – antingen informeras inte nämnden om de brister som finns under sitt ansvarsområde, eller så kommer denna information inte ut till hela nämnden. Oavsett anledning så riktar vi stark kritik till presidiet som skall leda arbetet och till de styrande i Borås stad.

Istället för att fokusera på frågor kring kostnadseffektivitet ser vi i Sverigedemokraterna positivt på en utveckling av verksamheten. Detta har bland annat Moderaterna presenterat i en debattartikel 3/10, som avser ett förslag om att bygga äldreboenden i kombination med förskolor. Detta är ett förslag som Sverigedemokraterna presenterade redan 2016 inför budget 2017 och som vi välkomnar varmt. Låt oss göra sak av förslaget och förbättra situationen för våra äldre och unga. 

Björn Qvarnström (SD), ledamot, vård- och äldrenämnden