Hur används dina pengar?
"Varsågod, jag lägger mina pengar här ett tag. Låt vem som helst använda dem till vad som helst så länge. Om det blir hållbara verksamheter eller hård exploatering av människor och naturresurser spelar ingen roll."
Så skulle inte särskilt många sparare säga öppet. Men just så är det egentligen med vanligt bankkontosparande, som är en av de absolut största sparformerna för hushållen i Sverige. På svenska bankkonton finns idag cirka 1300 miljarder kronor. Spararen ger där i praktiken en in blanco-fullmakt att låna ut sina sparpengar, utan att ha en aning om till vad.
Som konsumenter har vi alla en viss makt att påverka. Det vet de flesta, och många av oss väljer att agera därefter på olika sätt. Exempelvis genom att välja ekologiskt eller rättvisemärkt, eller genom att inte köpa från företag som agerar oetiskt. Det finns också ett annat potentiellt mycket kraftfullt sätt för konsumenter att påverka vilka typer av företag och verksamheter som startas och utvecklas. Nämligen genom att välja vad våra besparingar ska få vara med och finansiera. Det får konsekvenser.
Finansiering och tillgång till kapital är ofta avgörande för om en verksamhet blir verklighet eller inte. Det gäller både ”bra” och ”dåliga” verksamheter. Det här påverkar förstås direkt hur vår omvärld utvecklas, på samma sätt som när man väljer ekologiskt och rättvisemärkt.
Att låta eget vanligt kontosparande ”tala” och påverka är en möjlighet som inte uppmärksammas så mycket, trots att det skulle kunna skapa mycket stora förändringar.
Idag behövs en ökad medvetenhet om detta och betydligt flera transparenta valmöjligheter för spararna. Exempelvis genom att fler banker erbjuder vanliga bankkonton där pengarna inte bara går till en anonym finansmarknad, utan lånas vidare enligt någon form av miljö- och etikprofil.
Finanssektorn släpar efter här, samtidigt som det finns ett stort allmänt intresse för miljö- och etikfrågorna. Här vill vi inom den växande, nischade social banking-rörelsen inspirera även storbankerna. Tänk vad det skulle betyda om exempelvis alla som idag tycker det är viktigt att köpa ekologiskt även låter egna bankkontopengar vara med och finansiera enbart miljövettiga verksamheter.
I grund och botten handlar det här om att säga ja till och stimulera modernare affärsmodeller som tar mer hänsyn till fler viktiga och legitima intressen än enbart kortsiktiga vinstkrav.
Det pågår något av en stor internationell upplysning och omställning kring detta, inte bara inom civilsamhället. Ett av många exempel på det är World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) där en rad multinationella företag har lanserat en plan som de kallar Från Vision 2050 till Aktion 2020.
Det är företag som fokuserar sitt hållbarhetstänk kring starka varumärken, effektivitet, innovationskraft och begåvningar. I en sådan omställning har finanser och kapitalets användning en central betydelse.
Man kan jämföra kapital med andra nödvändiga resurser som jorden, luften och vattnet, som förbinder och påverkar alla människor lokalt och globalt. Precis som dessa resurser behöver vi även ägna uppmärksamhet åt hur kapital används, därför att det påverkar oss alla.
Eget sparkapital är inte neutralt, det innehåller alltid en fullmakt till andra verksamheter och individer som lånar pengarna för att agera på det ena eller andra sättet. Kapitalet står aldrig stilla på ett konto, det arbetar ständigt för något. Frågan är vad.
Annika Laurén VD, Ekobanken
