Annons

Höj kooperativens status

Det kooperativa företagandet är en del av lösningen på många av samhällets utmaningar, skriver företrädare för flera kooperativa företag och organisationer.
Debatt • Publicerad 21 november 2018
Detta är en opinionstext i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Hasse Holmberg/TT

Den nya lag om ekonomiska föreningar som trädde i kraft i somras är ett viktigt steg mot att göra förutsättningarna för olika företagsformer mer jämlika. Vi uppmanar kommande regering att ta vid, och även fortsättningsvis se kooperationen som den bästa vägen mot ett hållbart företagande i Sverige. Vi efterfrågar därför en lagstiftning där ekonomiska föreningar ges lika hög status som aktiebolag. Till exempel skulle ett krav på ekonomiska föreningar att lämna in sin årsredovisning till Bolagsverket underlätta för dessa företag att ansöka om lån.

De 100 största kooperativa företagen utgör en betydande del av arbetsmarknaden och samhällsekonomin i Sverige – med en omsättning på över 400 miljarder kronor, 100 000 anställda och 13 miljoner medlemskap. Företagens varumärken representerar moderna och viktiga värden som ökad konsumentmakt, ekonomisk transparens, bra arbetsvillkor och hållbar produktion. Dessutom bidrar de kooperativa företagen med arbetstillfällen och infrastruktur som främjar en levande landsbygd.

Annons

Stora konsumentkooperativ som Coop-Väst och bostadsrättsföreningar som HSB har spelat en betydande roll i vår region sedan länge. Och näringslivet i Sjuhärad kan visa upp många andra kooperativa exempel. Allt från nationellt kända producentkooperativ som Gäsene mejeri till personalkooperativ inom barnomsorg och konsultverksamhet eller i form av arbetsintegrerande sociala företag.

Inom de kulturella och kreativa näringarna återfinns en stor variation av företag, allt ifrån band och fria teatergrupper till hantverk, såsom Vävkompaniet i Borås eller kreatörsnätverk som Creative Cluster.

Kooperationens roll för landsbygdsutvecklingen är central, Töllsjö handelsbod är ett gott exempel, och runt om i Sjuhärad finns över 70 fiberföreningar som är drivande i att upprätthålla en levande landsbygd.

Kooperation behövs. Trots detta finns många seglivade myter om kooperationen som företagsform. Den kanske vanligaste är att kooperation inte ska gå med vinst. Det är fel. Kooperation är att göra affärer som i vilket företag som helst, men med ett inbyggt system som gynnar långsiktig ekonomisk lönsamhet, demokrati, hög kvalitet och socialt ansvar. Värden som ligger till grund för dagens moderna CSR-frågor och som många icke-kooperativa bolag måste kämpa för att integrera i sina organisationer. Det är därför hög tid för svenska beslutsfattare att prioritera det kooperativa företagandet och skapa förutsättningar för fler att äga tillsammans.

Vi ser många konkreta exempel på hur kooperationen kan bidra till att lösa de samhällsutmaningar som vi står inför, så som det omfattande generationsskifte som stundar hos många företag. En undersökning från Företagarna visar att var femte småföretagare planerar att gå i pension de närmsta åren och var tredje svarar att företaget kommer att läggas ner i samband med det. Istället för att avvecklas, skulle dessa företag kunna bli medarbetarägda i form av personalkooperativ. Där ligger Sverige efter många andra länder.

Nya ägandeformer kan motverka utanförskap, ekonomisk ojämlikhet och skillnader mellan olika delar av landet. Det har vi sett exempel på i Spanien och Italien, där de kooperativa företagen i högre grad överlevt under den ekonomiska krisen.

Vår förhoppning är nu att politiker, näringslivet och medborgare tar steget in i kooperationen, så att vi tillsammans kan ge fler möjlighet till sysselsättning, ägande och skapa långsiktiga och hållbara företag.

Stefan Carlsson, styrelseordförande, Coompanion Sjuhärad

Stig Nilsson, styrelseordförande, Coop-Väst

Ronnie Wångdahl, vd, Coop-Väst

Annons

Elin Rydberg, styrelseordförande, HSB Göta

Per-Anders Håkansson, medlemsansvarig, HSB Göta

Annons
Annons
Annons
Annons