Debatt

Högerbudgeten är ett svek mot jämställdheten

Debatt Artikeln publicerades
Foto: Anton Hedberg

Vad vill Moderaterna och Kristdemokraterna med jämställdhetsarbetet, undrar S-politiker från Borås.

Nyligen röstades Moderaternas och Kristdemokraternas budget igenom med hjälp av Sverigedemokraterna. Ett 28-sidigt dokument, till skillnad mot sedvanliga cirka 3 000 budgetsidor, är nu fastslaget och utgör en grund för vilken väg Sverige tar det kommande året.

Den 28-sidiga budgeten raserar mycket av det den tidigare regeringen varit med och byggt upp. Den ideologiska skillnaden blir tydlig då personer med låg inkomst och utan ekonomiska marginaler får sänkta ersättningar och indragna bidrag till förmån för de rika som istället får skattelättnader och större möjligheter till avdrag. Samtidigt är det en budget där klimatet helt säljs ut och framför allt en budget där det viktiga jämställdhetsarbetet som Sveriges första feministiska regering bedrivit kommer att börja avvecklas, tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten.

Jämställdhet är en av vår tids viktigaste frågor. Att M och KD väljer att lägga ner den bara ett år gamla Jämställdhetsmyndigheten är ett svek mot vårt lands jämställdhetsambitioner och bevisar att jämställdhet inte är en självklarhet.

Ska jämställdhetsarbetet återgå till en fråga om åsikter istället för en fråga om kunskap?

Sverige har länge bedrivit framgångsrikt jämställdhetsarbete. Arbetet har dock varit splittrat och saknat samordning. Beslutet om att starta en jämställdhetsmyndighet innebar därmed att det nationella jämställdhetsarbetet fick en permanent verksamhet med konsekvent och samordnad styrning, och med tydliga uppdrag om att utveckla ett utökat förebyggande arbete mot mäns våld.

För oss socialdemokrater är det en självklarhet att jämställdhetsmyndigheten ska finnas kvar och att arbetet ska fortsätta samordnat och strukturerat. Inte minst sedan Metoo blev det tydligt att det är långt kvar innan de patriarkala maktstrukturerna är erkända, än mindre motarbetade.

För oss socialdemokrater är det viktigt att satsa resurser på att motverka det strukturella våldet, både ur det mänskliga lidandets perspektiv men också då det är resurseffektivt. Vi vet att mäns våld mot kvinnor kostar samhället oerhörda pengar, att arbetet med hbtq+-frågor och det förebyggande arbetet med hedersproblematik och sexuell exploatering främjar jämställdheten. Jämställdhetsmyndigheten bidrar dessutom till ett intersektionellt och tvärsektionellt synsätt i jämställdhetsarbetet genom att samarbeta med andra myndigheter.

Så därför undrar vi vad Moderaterna och Kristdemokraterna vill med jämställdhetsarbetet? Vill de att arbetet för jämställdhet och mot mäns våld mot kvinnor ska utgöras av isolerade, tidsbegränsade insatser? Ska jämställdhetsarbetet återgå till en fråga om åsikter istället för en fråga om kunskap? Ska vi, 100 år efter att kampen för kvinnlig rösträtt gav resultat, börja avveckla det svenska jämställdhetsarbetet? Det kan inte vi gå med på.

2014–2018 gjordes mycket för det svenska jämställdhetsarbetet. Vi fick en samtyckeslag, en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och, som sagt, sett till att Sverige fått en myndighet som tar övergripande ansvar och driver långsiktigt strategiskt arbete för jämställdhet bara för att nämna lite. Den typen av arbete vill vi fortsätta bedriva och utveckla, inte avveckla.

Malin Carlsson (S), Borås

Therese Björklund (S), Borås

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.