Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Debatt 2012-02-06 | Uppdaterad 2012-02-06
Jag har under december/januari månad genomfört en enkät i Marks kommun angående de nationellt erkända minoriteternas rättigheter och hur de tillgodoses.
Vid årsskiftet började tillsynsmyndigheterna granska hur kommunerna hanterar kraven i den nya minoritetslagen.
En faktor som man kommer att titta på är om det finns en speciellt utsedd person i varje kommuns förvaltning, en tjänsteman, som har minoritetspolitiken som ansvarsområde. Det kan handla om många typer av insatser – dels att minoritetsfolken ska ha tillgång till utbildning, omsorg, och information på sina språk –men det handlar också om att varje minoritet ska bli synliggjord och att majoritetssamhället ska få bättre kunskap.
Kommunchefen i Marks kommun, Haleh Lindqvist, svarade genom sin planeringsledare Kerstin Guth: ”Vi har ingen tjänsteman som arbetar direkt med dessa frågor.”
Jag skickade också följande fråga till kommunens skolchefer: Läroplanen säger att: ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia.” Hur arbetar er skola för att eleverna ska få kunskap om exempelvis den nationella minoriteten romer/resande?
Lars-Gunnar Johansson, rektor på Marks gymnasium svarade: ”Diskussioner pågår med berörda lärare angående hur vi skall hantera frågan i enlighet med nya läroplanen.”
Sätilaskolan svarade att man fortfarande väntade på lämplig litteratur att använda i ämnet och att deras elever som går i nian inte känner till alla nationella minoriteter i Sverige. Örbyskolans rektor svarar att man ”rent av försummat” denna del av den svenska historien. Liknande svar kom också från högstadieskolornas rektorer i Skene och Kinna.
Ett litet ljus i mörkret var svaret från Parkskolans rektor i Skene: ”I ämnet värdegrund i praktiken, med treorna, har vi spelat romsk musik i olika former och pratat om romer och resande och deras historia i Europa och också vad som hänt med resande här i Marks kommun utifrån bearbetade versioner om det som Bennie beskriver i sin bok Buron kallar oss tattare för att beskriva hur olika våra förutsättningar kan vara att leva ett drägligt liv. I skolan har vi flera romska barn som har getts möjlighet att få berätta om sitt liv och kanske också hjälpa oss med att översätta texter på romani till svenska (bl.a. från de romska skivorna vi spelat) så att vi som inte har romska rötter kan förstå (...) Eftersom vår skola och våra elever har en bred multikulturell, religiös och etnisk sammansättning känns det naturligt för oss i ett ämne som värdegrund i praktiken att prata om och synliggöra för barnen att vi är olika och betona vikten av att se detta som en stor tillgång och möjlighet för att utvecklas som människor.”
Likande enkäter har utförts i andra områden av Sverige med samma resultat. Så var finns samordningen, litteraturen, viljan att genomföra läroplanen och det som är allas vår rätt?
2012 är enligt staten Sverige ett jubileumsår då vi uppmärksammar att den nationella minoriteten som svepande kallas romer har bott i vårt land i 500 år. Vore det inte ett bra sätt att uppmärksamma detta genom att göra vår historia känd?
Bennie Åkerfeldt
författare
Debatt- och insändarsidorna ger läsarna chansen att diskutera, kritisera och berömma företeelser i vardagen. Mitt namn är Tobias Hjelm, jag är debattredaktör med uppgift att se till att så många som möjligt kommer till tals.
Tobias Hjelm
tobias.hjelm@bt.se
Telefon: 033-700 07 85
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74