Annons

Hela Herrljunga ska leva

Man får inte drabbas av panik och ropa på skolnedläggning i onödan. Det skapar bara oroliga barn och oroliga föräldrar, skriver Christina Glad.
Debatt • Publicerad 17 augusti 2018
Detta är en opinionstext i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Ibland kan det finnas lite färre och ibland fler barn i en verksamhet. Antalet kan ändras snabbt. Därför får man inte drabbas av panik och ropa på skolnedläggning i onödan, anser Christina Glad.
Ibland kan det finnas lite färre och ibland fler barn i en verksamhet. Antalet kan ändras snabbt. Därför får man inte drabbas av panik och ropa på skolnedläggning i onödan, anser Christina Glad.Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Vi i Kommunens väl vill att hela Herrljunga ska leva. Det finns ett renoveringsbehov av skolor både på landsbygden och i tätorten. Det finns dessutom ett behov av utbyggnad av både barnomsorg och skola i Herrljunga tätort. Vi vet att människor vill bo och verka både på landsbygden och i tätort. Därför vill vi ge goda förutsättningar till detta genom att erbjuda barnomsorg och skola både på landsbygden samt i tätort.

Ibland uppstår en diskussion om barn och elevantal i skolverksamheterna. I den bästa av världar skulle antalet barn vara konstant, men det är inte så. Barnomsorgsbehovet har exploderat och vi har öppnat många nya avdelningar i kommunen. De flesta i Herrljunga tätort.

Annons

Under en period kan det finnas lite färre barn och ibland finns det lite fler barn i en verksamhet. Antalet kan ändras snabbt. Därför får man inte drabbas av panik och ropa på skolnedläggning i onödan. Det skapar bara oroliga barn och oroliga föräldrar. I Herrljunga kommun finns en fantastisk skolorganisation som anpassar sig till uppgångar och nedgångar i elevantal, utan att lägga ned skolor.

Det vissa partier glömmer i denna skoldebatt, är att när man vill lägga ned en skola så blir många barn utan sin skola. De måste flyttas till en annan skola, längre bort från bostadsorten. I Herrljunga kommun har man inte haft tomma lokaler som kan ta emot ytterligare barn.

Att förtäta i befintliga klasser har inte heller varit möjligt på grund av platsbrist. Då måste kommunen bygga nytt, vilket likväl kostar ett antal miljoner kronor.

Det som händer då är att barn körs och bussas ännu mer. Det är inte miljövänligt, inte föräldravänligt, inte kostnadsvänligt och definitivt inte barnvänligt. Troligen blir det inte över några nya extrapengar för att förbättra arbetsmiljön heller. Man tar bort en väl fungerande verksamhet på landsbygden och nyinvesterar i tätorten. Kostnaden för både lokaler och personalen finns alltså kvar. Försämringen för den enskilde medborgaren blir tydlig.

Det har under många år pågått ett gott kvalitetsarbete inom kommunens skolverksamheter. Här ska man också inkludera vårt fina gymnasium, Kunskapskällan. Detta arbete kommer att ytterligare intensifieras i framtiden. Detta har ingenting att göra med om verksamheten ligger på landsbygd eller i tätort.

Herrljunga kommuns utmaning är att behålla den fantastiska personalen och att kunna rekrytera rätt personal där behovet finns. Eftersom även vår kommun har en ansträngd ekonomi måste man göra prioriteringar vid kommunala projekt. Det tog alldeles för lång tid att renovera och bygga ut Molla förskola, skola och fritids.

Vi i Kommunens väl vill göra ett bättre och snabbare arbete med Ods gamla skola. Den är gammal och har tyvärr fått stå tillbaka. Ods skolenhet behövs i Od. Dock är arbetsmiljön i den gamla delen en katastrof för personal och elever. Vi vill att alla där äntligen ska få en god arbetsmiljö.

När skolstruktursutredningen gjordes senast var det en utredning med objektivitet och långsiktighet. Därefter har bildningsförvaltningen i Herrljunga kommun jobbat metodiskt för att alla skolor i kommunen ska ge eleverna den bästa möjligheten till en god utbildning.

I en demokrati lyfts vissa frågor i debatten regelbundet och det är ett friskhetstecken. En sådan fråga är skolstrukturen i Herrljunga kommun. Olika partier redovisar hur man ställer sig i olika frågor. Snart går vi till val och röstar hur vi vill ha det i vår kommun. Vi vill inte ställa medborgare mot varandra. Vi betalar alla kommunalskatt och då är det rimligt att det ska finnas grundläggande kommunal service även på landsbygden.

Jag tror att allting börjar med en god kommunikation.

Christina Glad, Kommunens väl, ledamot i bildningsnämnden, ersättare i kommunstyrelsen

Annons
Annons
Annons
Annons