Debatt 2010-02-03 | Uppdaterad 2010-02-03
Många av Sveriges större städer ligger utanför stambanorna. Det är viktigt att se Götalandsbanan som ett samhällsbyggnadsprojekt och inte som ett renodlat miljöprojekt, anser Ulrik Nilsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Borås.
Frågan om Götalandsbanans vara eller icke vara närmar sig ett avgörande, eller i vart fall ett första beslut. Gunnar Malms utredning har varit ut på remissbehandling och remisserna sammanställs just nu inom näringsdepartementet. Samtidigt syns ett antal inlägg på landets debattsidor.
Ett argument som ofta förs fram, bland annat av Per Kågesson på DN-debatt, är att man kan uppnå samma effekter genom att upprusta västra stambanan (och södra). Den åsikten bortser från den lokala och regionala utvecklingspotentialen, liksom från behoven av godstransporter. Är syftet enbart att få snabba förbindelser mellan Stockholm och Göteborg för persontrafik och på så sätt enbart ta utgångspunkt i storstäderna, så håller kanske resonemanget.
Tar jag däremot min utgångspunkt i exempelvis Borås så innebär en Götalandsbana mycket för boråsarnas möjligheter när det gäller att nå intressanta arbetsmarknader och att agera i samverkan med andra områden.
Skälet till denna effekt är att dagens bana inte går via Borås. Gällde det enbart Borås hade vi väl fått acceptera förhållandet, men vi har idag en stambana som går utanför många av Sveriges större städer. Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping ligger inte ”mellan Stockholm och Göteborg”.
Bara dessa fyra städer har nästan en halv miljon människor. Om man tror att det finns ett värde i att företag i Borås samarbetar med företag i Linköping eller att studenter i Jönköping kan bedriva projekt i textilstaden Norrköping med stöd från Textilhögskolan i Borås, ja, då kommer det att behövas en ny järnväg som går Borås–Jönköping–Linköping.
Bygger man en ny järnväg är det i alla avseenden att föredra att man bygger den efter den bästa tänkbara standarden och för närvarande innebär det tekniska specifikationer som möjliggör höghastighetståg. För landet är det viktigt att få kommunikationer som förenar många männi-skor på ett enkelt sätt. Götalandsbanan får den effekten genom att den går i områden som är relativt tättbefolkade. Tillväxtverkets remissyttrande över Gunnar Malms utredning pekar väldigt tydligt på Götalandsbanans potential i detta avseende.
För Borås del kommer resandet mot Göteborg att bli allt mer avgörande. Redan idag är Borås–Göteborg Sveriges tredje största reserelation, men en mycket liten andel av resandet går via järnväg. Det beror troligen på att dagens banstandard är så låg att restiden blir lång och resan obekväm. Vi behöver därför en bättre järnvägsmöjlighet till Göteborg, och samma resonemang om bankvalitet kan föras där, man bör bygga till dagens tekniska standard. Lägger man där till att banan skall gå via Landvetter är det enkelt att se att för boråsaren är Götalandsbanan viktig. Den innebär också att vår region stärks genom att vi knyter ihop Västsveriges två största arbetsmarknadsregioner.
Slutligen innebär Götalandsbanan naturligtvis att företag och boende i Borås kommer ”mitt i landet” och det ger staden goda utvecklingsmöjligheter, så påståendet att Götalandsbanan är bra för landet, regionen och staden har starka skäl för sig, men det är då viktigt att se det som ett samhällsbyggnadsprojekt och inte som ett renodlat miljöprojekt.
När sverigedemokraten Krister Marconi i BT den 22 januari avvisar Götalandsbanan med bland andra samma argument som Per Kågesson använder så innebär det att SD förordar utveckling endast i Stockholm och Göteborg och att man helt bortser från mellanliggande städers bidrag till Sveriges ekonomi. Den hållningen kan jag inte dela.
Jag är helt övertygad om att staden behöver en Götalandsbana för sin utveckling, att regionen behöver en Götalandsbana för att öka medborgarnas möjligheter och att landet behöver en Götalandsbanan för att skapa ett starkt tillväxtstråk via Göteborg–Borås–Jönköping–Linköping–Norrköping–Nyköping–Stockholm. Med en Götalandsbana ges också alla mellanliggande orter, exempelvis Bollebygd och Ulricehamn, nya pendlingsmöjligheter och blir en del av samma tillväxtkorridor.
Ulrik Nilsson (M)
kommunstyrelsens ordförande i Borås stad
Debatt- och insändarsidorna ger läsarna chansen att diskutera, kritisera och berömma företeelser i vardagen. Mitt namn är Tobias Hjelm, jag är debattredaktör med uppgift att se till att så många som möjligt kommer till tals.
Tobias Hjelm
tobias.hjelm@bt.se
Telefon: 033-700 07 85
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Evelina Westergren
evelina.westergren@bt.se
Telefon: 033-7000 721