Debatt

Ge hela Mark en chans att leva

Mark Artikeln publicerades

Slutligen så satsas det på Kinna. Det gläder oss, för vi vill alla ha ett fint och levande centrum i kommunen. Framför allt är det glädjande att man nu tar ett helhetsgrepp och inser att en skola inte endast är en skola, utan en viktig del av ett levande samhälle där det även krävs bostäder och annan samhällelig service i god samverkan. Detta får människor att trivas, känna trygghet och vilja bo här. Detta helhetsgrepp har kommunens byalag länge pratat om, men fått dåligt gehör för.

Signumet för Marks kommun är dock inte en dominerande central- ort, utan vi är en landsbygdskommun med många mindre men vackra pärlor. Vi, och våra politiker, måste ha förmåga att förhålla oss till hela detta spektrum och skapa förutsättningar för ett bra liv i alla våra byar. Så upplevs det inte i dag, vilket vi på sistone har fått ett flertal vittnesmål om i media. Signifikant är att de byalagsträffar som kommunen årligen bjuder in till i huvudsak ägnas åt att berätta om vad som sker i Kinna, istället för att fokus ligger på byalagens berättelser.

Vi skulle vilja berätta lite om detta ur Ubbhults horisont. Efter snart 20 års planerande byggs nu en kostsam avloppsledning till Ubbhult, och därmed verkar våra politiker tro att saken är klar. Men det är inte ett avlopp (som når en tiondel av byn) som lockar människor till att flytta till Ubbhult, utan attraktionskraften utgörs av en levande by i en levande landsbygd där alla har naturen utanför köksfönstret. Samtidigt som det är nära till Västsveriges alla större orter och arbetsplatser.

Att vi efter oerhört mycket lokalt engagemang har både en skola och tre förskolor är också attraktivt. Att årligen läsa i tidningen om tjänstemannaförslag om att Ubbhultsskolan är nedläggningshotad lockar inte folk till Ubbhult, eller för den delen till kommunen. Att våga satsa däremot sänder positiva signaler.

Ubbhult har växt mycket de senaste åren genom enskilda initiativ. Det nya planprogrammet som nu finns för de centrala delarna av Ubbhult tog sin tid men genomfördes på ett mycket positivt och lyhört sätt. Vad vi dock måste vara medvetna om är att priset för nybyggnation inom detta område är en mycket dyr infrastruktur, vilket kräver större aktörer som kan finansiera hela delområden. Hur ska de hitta till Ubbhult? Här kan kommunen spela en roll, bland annat genom att nyttja Marks bostad och börja bygga efterlängtade lägenheter.

Genom alla dessa processer har Ubbhults byalag och Kråkereds bygdeförening spelat en central och positiv roll. Bygdeföreningens fastighet ligger mitt i byn och påverkas därmed av alla förändringar. Inget fel i det, men problemet är att vi är bakbundna av en genomhastad och delvis direkt felaktig detaljplan från 1990.

Vi har ett otal gånger försökt få till en dialog med kommunen om hur vi gemensamt kan lösa detta till Ubbhults och kommunens bästa. Vi möts av en totalt ointresserad plan- och byggnadsnämnd, där presidiet inte svarar på mejl, inte kommer till möten vi bjuder in till och som via omvägar låter meddela att det är upp till oss som ideell förening att betala vad det kostar för en ny detaljplan. Tjänstemannasidan gör så gott den kan men byts ut med ojämna mellanrum och därmed så erbjuds vi ideligen olika besked om vad som gäller och vad som är möjligt.

Det är enkelt att skriva debattartiklar om att hela kommunen ska leva, men det är i handling det avgörs vad man egentligen står för. Vi längtar efter en kommun där politiker och tjänstemän i dialog med sina invånare (och uppdragsgivare) har förmågan till ett fågelperspektiv och applicerar ett helhetsgrepp på alla delar av vår fina kommun.

Markus Otterloo, talesperson för Ubbhults byalag

Ann Gustafsson, ordförande, Kråkereds bygdeförening