Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
tisdag 22 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
tisdag 22 maj 2012
Debatt 2010-12-21 | Uppdaterad 2010-12-21
Denna vinter har börjat med kalla temperaturer, kärnkraftverk som krånglar och låga vattennivåer i vattenmagasinen till vattenkraftverken.
Detta har snabbt fått följden att elpriserna går upp och konsumenterna drabbas av höga elräkningar. Under mina kontakter med de kraftbolag som äger kärnkraftverken fick jag under hösten försäkringar att kärnkraftverken skulle vara i drift från början av december. Det är problematiskt, även om situationen är bättre än tidigare år.
Elproduktionen i Sverige består idag främst av vattenkraft och kärnkraft. Dessa två kraftkällor svarar tillsammans för över 90 procent av elproduktionen. Resten produceras med bland annat biobränslen som kraftvärme och vindkraft.
Vi måste minska behovet av vattenkraft och kärnkraft och därför utvecklar vi ett tredje ben inom elproduktionen. Det sker genom omfattande satsningar på bland annat vindkraft och utbyggd biokraft. Med mera förnybart får vi ökad mångfald i produktionen och minskar sårbarheten. Det kommer att göra det tryggare både för hushåll och för svensk industri. Regeringen mål är en ökad produktion med 25 TWh till 2020, jämfört med 2002 års nivå inom ramen för elcertifikatsystemet. Sedan år 2002 har produktionen av bland annat vind- och biokraft ökat med ca 10 TWh och ytterligare 15 TWh kommer att behöva byggas till år 2020. Det skulle kunna innebära cirka 2 000 nya vindkraftverk.
Vindkraft är en av de energikällor som går snabbast att bygga och produktionen av vindkraft kommer i år överstiga 3 TWh. Vi har mycket bra förutsättningar för att producera miljövänlig vindkraftsel i Sverige, men trots detta ligger vi fortfarande långt efter länder såsom till exempel Danmark och Tyskland. För att nå målet med ökad förnybar elproduktion har regeringen genomfört förändringar, med syfte att snabba på tillståndsprocessen genom förändringar i miljöbalken samt i plan- och bygglagen. Det skedde främst genom att slopa den så kallade dubbelprövningen av vindkraftsärenden genom att den samlade prövningen av vindkraftverken sker vid miljötillståndsprövningen. Syftet med ändringen är att underlätta utbyggnaden av vindkraft utan att minska kraven på en rättssäker och omsorgsfull prövning.
I Västra Götaland samt runt om i landet har försvarsmakten i efterhand överklagat byggnadstillstånd till vindkraftverk som i flera fall under många år varit i full drift. Försvarsmakten uttalade före sommaren att det inte ska finnas några vindkraftverk inom 40 kilometers radie från militära flygplaster. Den 4 oktober offentliggjorde försvarsmakten nya riktlinjer där den generella 40 km gränsen ersattes med att försvarsmakten satte upp stoppområden för varje enskilt militär flygplats. Enligt uträkningar från bland annat Svensk vindenergi skulle detta leda till ett stopp för 1500 nya vindkraftverk samt att en rad vindkraftverk skulle behöva rivas. I praktiken skulle detta betyda att områden med goda vindlägen inte kan utnyttjas och därmed att det blir dyrare och svårare att uppnå målet för ökad förnybar elproduktion.
I många andra länder samsas vindkraftverk och försvarsmakternas flygplan på ett bra sätt. Det måste vi också kunna klara i Sverige. Det är viktigt att förstå hur frågan om samexistens av militär flygverksamhet och utbyggnad av vindkraft hanteras i andra länder. Regeringen har därför gett ett uppdrag om att göra en internationell jämförelse som ska visa hur det ser ut i andra länder. Försvarsmakten är en självständig myndighet och jag kan och får inte påverka myndighetens beslut. Näringsdepartementet för däremot en dialog med försvarsmakten och försvarsdepartementet i denna fråga, för att hitta en rimlig lösning.
Jag vill att Sverige ska vara ett land där vindkraftproducenter känner säkerhet och där handläggningstiderna är korta. Sverige behöver en snabb och säker utbyggnad av vindkraften för att skapa det tredje benet i elproduktionen. Det är bra för miljön, klimatet och Sveriges elkonsumenter.
Maud Olofsson
näringsminister
Debatt- och insändarsidorna ger läsarna chansen att diskutera, kritisera och berömma företeelser i vardagen. Mitt namn är Tobias Hjelm, jag är debattredaktör med uppgift att se till att så många som möjligt kommer till tals.
Tobias Hjelm
tobias.hjelm@bt.se
Telefon: 033-700 07 85
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
