Debatt

Forskning – nyckel till hållbarhet

,
Långa rader med smarta textilier har forskats fram på Textilhögskolan.
Foto:

Sverige har åter blivit ett ledande textil- och modeland, men nu handlar det primärt inte om produktion utan om design, nya material, nya tillämpningar, utveckling av textilteknik och nya spännande hållbara affärsmodeller.

Textil- och modebranschen är en av Sveriges största exportindustrier. Men det är också en bransch med stora utmaningar när det kommer till hållbarhet, både ur ett miljömässigt och ett socialt perspektiv. Den svenska textil- och modebranschen är ett framtidsfält – en kunskaps- och forskningsdriven verksamhet.

Minst lika viktigt som att vidareutveckla näringens dynamik och tillvarata dess tillväxtmöjligheter, är att forskning om textil och mode kan göra skillnad när det gäller att skapa en mer hållbar framtid. En av världens mest problematiska industrier ur ett hållbarhetsperspektiv skulle kunna bli till en modell för andra näringsgrenar. För att den textila forskningen ska kunna visa på resultat behövs dock mer pengar till systematiskt kunskapsarbete – till forskning.

Textil- och modeindustrin är en viktig samhällsekonomisk näring. Sverige har åter blivit ett ledande textil- och modeland, men nu handlar det primärt inte om produktion utan om design, nya material, nya tillämpningar, utveckling av textilteknik och nya spännande hållbara affärsmodeller. De svenska modevarumärkena idag har en stark ställning utomlands. Samtidigt är hållbarhetsfrågor ett måste för 2010-talets näringsliv, det finns en förväntan på ett etiskt, ekologiskt och socialt ansvarstagande.

Textilnäringens utmaningar belyser många generellt sett viktiga hållbarhetsfrågor: råmaterial är en bristvara, slit- och slängkulturen är ett faktum och stora delar av tillverkningen sker i länder med bristfälliga arbetsförhållanden och miljökrav. Textil- och modebranschen har ett stort ansvar för att ta hållbarhetsfrågorna på allvar, men den behöver stöd för att förändra. Sådana här viktiga framtidsfrågor kräver samarbete mellan forskning och industri.

Utmaningarna är betydande. Inom området nya material är utvecklingspotentialen stor. Verksamheten vid Textilhögskolan, som är en del av Högskolan i Borås, visar vad forskning kan åstadkomma. Här ryms bland annat Smart Textiles vars arbete har genomförts med små medel och där det mindre lärosätet har visat sig kunna göra stor skillnad. I dag handlar Smart Textiles om tillämpningar inom Life Science, om alternativa material till bomullen och utveckling av teknik för återanvändning av bomullsfibrer.

Inom modeområdet är utmaningen att förena tillväxt av sektorn med en hållbar utveckling. Det handlar om återanvändning och återvinning, men området aktualiserar också frågor om affärsmodeller och sociala aspekter av hållbarhet som hållbar konsumtionskultur och ett ökat konsumentansvar. Den kommande forskningspropositionen måste prioritera att dessa frågor får en rejäl belysning till gagn för global hållbar utveckling.

Regeringen måste ha modet att satsa på de mindre nischade lärosätena som visar på handlingskraft när det gäller samverkan mellan akademi, industri och politik, och som når resultat som genererar i både nya arbetstillfällen och nya företag.

Björn Brorström, rektor Högskolan i Borås

Elin Frendberg, VD Svenska Moderådet

Elin Lydahl, generalsekreterare Teko, Sveriges Textil- och Modeföretag

Ulf Olsson, kommunstyrelsens ordförande Borås

Johan Trouvé, VD Västsvenska Handelskammaren

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Borås Tidning så godkänner du samtidigt våra regler.

På bt.se är det möjligt att kommentera vissa artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på bt.se. På tider då Borås Tidnings webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på bt.se

bt.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på bt.se.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Borås Tidning som bär det juridiska ansvaret.

Läsarkommentarer - riktlinjer

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget

Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.