Sverige har åter blivit ett ledande textil- och modeland, men nu handlar det primärt inte om produktion utan om design, nya material, nya tillämpningar, utveckling av textilteknik och nya spännande hållbara affärsmodeller.
Textil- och modebranschen är en av Sveriges största exportindustrier. Men det är också en bransch med stora utmaningar när det kommer till hållbarhet, både ur ett miljömässigt och ett socialt perspektiv. Den svenska textil- och modebranschen är ett framtidsfält – en kunskaps- och forskningsdriven verksamhet.
Minst lika viktigt som att vidareutveckla näringens dynamik och tillvarata dess tillväxtmöjligheter, är att forskning om textil och mode kan göra skillnad när det gäller att skapa en mer hållbar framtid. En av världens mest problematiska industrier ur ett hållbarhetsperspektiv skulle kunna bli till en modell för andra näringsgrenar. För att den textila forskningen ska kunna visa på resultat behövs dock mer pengar till systematiskt kunskapsarbete – till forskning.
Textil- och modeindustrin är en viktig samhällsekonomisk näring. Sverige har åter blivit ett ledande textil- och modeland, men nu handlar det primärt inte om produktion utan om design, nya material, nya tillämpningar, utveckling av textilteknik och nya spännande hållbara affärsmodeller. De svenska modevarumärkena idag har en stark ställning utomlands. Samtidigt är hållbarhetsfrågor ett måste för 2010-talets näringsliv, det finns en förväntan på ett etiskt, ekologiskt och socialt ansvarstagande.
Textilnäringens utmaningar belyser många generellt sett viktiga hållbarhetsfrågor: råmaterial är en bristvara, slit- och slängkulturen är ett faktum och stora delar av tillverkningen sker i länder med bristfälliga arbetsförhållanden och miljökrav. Textil- och modebranschen har ett stort ansvar för att ta hållbarhetsfrågorna på allvar, men den behöver stöd för att förändra. Sådana här viktiga framtidsfrågor kräver samarbete mellan forskning och industri.
Utmaningarna är betydande. Inom området nya material är utvecklingspotentialen stor. Verksamheten vid Textilhögskolan, som är en del av Högskolan i Borås, visar vad forskning kan åstadkomma. Här ryms bland annat Smart Textiles vars arbete har genomförts med små medel och där det mindre lärosätet har visat sig kunna göra stor skillnad. I dag handlar Smart Textiles om tillämpningar inom Life Science, om alternativa material till bomullen och utveckling av teknik för återanvändning av bomullsfibrer.
Inom modeområdet är utmaningen att förena tillväxt av sektorn med en hållbar utveckling. Det handlar om återanvändning och återvinning, men området aktualiserar också frågor om affärsmodeller och sociala aspekter av hållbarhet som hållbar konsumtionskultur och ett ökat konsumentansvar. Den kommande forskningspropositionen måste prioritera att dessa frågor får en rejäl belysning till gagn för global hållbar utveckling.
Regeringen måste ha modet att satsa på de mindre nischade lärosätena som visar på handlingskraft när det gäller samverkan mellan akademi, industri och politik, och som når resultat som genererar i både nya arbetstillfällen och nya företag.
Björn Brorström, rektor Högskolan i Borås
Elin Frendberg, VD Svenska Moderådet
Elin Lydahl, generalsekreterare Teko, Sveriges Textil- och Modeföretag
Ulf Olsson, kommunstyrelsens ordförande Borås
Johan Trouvé, VD Västsvenska Handelskammaren
