Debatt

Företagandet i skolan gör det möjligt för fler att välja

Debatt Artikeln publicerades
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Svar till Boel Vallgårda, Johan Enfeldt och Helena Weiss Larsson, BT 16/11.

Nätverket för likvärdig skola målar en negativ bild av det fria skolvalet i BT 16/11. Framför allt kritiserar de företagandet i skolan. Känslan är att de är emot företagande snarare än för en likvärdig skola.

Att skolsegregation förklarar dåliga resultat har nyligen motbevisats av forskare. Ändå menar nätverket att skolors oförmåga att ta elever ens till godkänd nivå beror på elevunderlaget. Det är slående att de inte alls nämner lärarnas eller undervisningskvalitetens betydelse – faktorer som forskning visar har mycket stor betydelse för resultaten.

”Utan skolföretag som vill växa skulle fortfarande bara ett fåtal få gå i den skola de vill.”

Skuldbeläggandet av eleverna måste få ett slut. Hur tror de att det låter i öronen på en elev som får höra från vuxna människor att de svaga resultaten beror på elevens egen bakgrund? Att välja skola är en möjlighet. Jag vill peka på några saker om skolvalet som nätverket inte berättar.

Till skillnad mot övriga världen har Sverige ersatt traditionella, dyra privatskolor för en liten klick rika med en möjlighet för alla att välja alla skolor. Det är ett valfrihetssystem vi ska värna. När inte plånbokens tjocklek spelar roll blir möjligheten att välja skola mer likvärdig.

Samtidigt som allt fler väljer en friskola förbättras Sveriges resultat i internationella kunskapsmätningar. Tvärtom mot vad nätverket skriver.

Genom att välja skola kan barn gå i skolan i ett annat område än där de bor. Att strypa valfriheten löser inte skolsegregationen, då cementeras den eftersom skolsegregationen till absolut störst del beror på boendesegregationen. Och att sätta etiketter på barn och blanda dem ”rätt”, som nätverket föreslår, passar inte i vår tid och det har inte stöd hos allmänheten.

Företagandet i skolan gör det möjligt för fler att välja. Utan skolföretag som vill växa skulle fortfarande bara ett fåtal få gå i den skola de vill. Ändå är det företagandet som författarna kritiserar.

För att skolvalet ska få de allra bästa effekterna behöver fler få möjlighet att göra informerade skolval. Skolvalet har funnits i över 25 år, men samhället har inte upplyst medborgarna om det. Sedan ett par år tvingas kommunerna med lagstiftning att informera om skolvalet. Möjligheten har de alltid haft.

Allt fler kommuner inför nu också ett obligatoriskt skolval även till kommunala skolor. Det gäller såväl socialdemokratiskt som borgerligt styrda kommuner. Med en mer komplett bild av vilka skolor som är attraktiva blir det en möjlighet för skolutveckling. Vad gör en viss skola som är så bra? Varför väljs inte en annan skola? Och är det rätt att placera elever i skolor som ingen aktivt väljer?

Politiker ska inte inskränka valfriheten. De ska låta bra skolor inspirera andra, sprida goda exempel, uppmuntra bra skolor att växa och informera om rätten att välja.

Friskolornas riksförbund vill utveckla valfriheten. Alla ska veta att de kan välja skola.

Ulla Hamilton, vd, Friskolornas riksförbund

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.