Debatt

Fler kan räddas från stroke

Det finns fortfarande många gåtor kring stroke som forskningen behöver lösa. ?Och tidpunkten har aldrig varit bättre. Först nu finns rätt tekniska och medicinska förutsättningar för en radikal utveckling, menar skribenterna.

Debatt

I går var mamma och jag ute på stan och idag ligger hon här, vi var inte alls beredda på att det kunde hända. Så beskriver en kvinna känslan när hennes mamma hastigt drabbades av en stroke. Hon är inte ensam. Varje år får cirka 4 000 personer stroke bara i Västra Götaland, och minst lika många anhöriga berörs.

I samband med Internationella strokedagen vill vi uppmärksamma stroke, en grym sjukdom där hälften av dem som drabbas dör eller får svåra funktionshinder.
Stroke kommer ofta utan förvarning. Från att ha varit helt frisk kommer symptomen plötsligt. Känselnedsättning, förlamning av kroppens ena sida, synrubbningar och talsvårigheter är vanliga symptom. Då gäller det att omgivningen förstår att det är en stroke och omedelbart ringer 112.

Att få rätt behandling snabbt mångdubblar chanserna för en strokedrabbad att överleva och bli fullt återställd. Tack vare forskning som gett bättre vård överlever allt fler, men fortfarande dör människor i onödan.

Svensk strokevård håller hög kvalité, men det finns förbättringsområden. Till exempel behöver det förebyggande arbetet bli bättre. Enligt Socialstyrelsen borde 168 000 svenskar som lever med förmaksflimmer, en diagnos som innebär en kraftigt ökad risk för att drabbas av stroke, behandlas med blodförtunnande medicin i förebyggande syfte. Ändå får bara hälften av dem behandling. Blodförtunnande medicin borde vara en självklarhet för de cirka 30 200 personer i Västra Götaland som lever med förmaksflimmer.

Forskningen kring stroke har pågått intensivt under många år. Nu finns flera nya framgångsrika metoder som varje dag bidrar till att rädda människors liv. Exempelvis kan läkarna numera dra ut en blodpropp ur hjärnans kärl med hjälp av ett föremål som liknar en korkskruv. Och nya genombrott väntar runt hörnet. Ett exempel är också den strokehjälm som svenska forskare nyligen presenterade en prototyp av. Med hjälp av den kan hjärnas avläsas redan i ambulansen, så att rätt behandling kan sättas in omedelbart.

Men det finns fortfarande många gåtor kring stroke som forskningen behöver lösa. Och tidpunkten har aldrig varit bättre. Först nu finns rätt tekniska och medicinska förutsättningar för en radikal utveckling. Därför samlar Hjärt-Lungfonden under maj och juni in pengar till strokeforskning.

Forskning kan göra skillnad mellan liv och död, och mellan svåra funktionshinder och ett friskt liv. Vi är aldrig beredda på en stroke, men den dag vår egen mamma drabbas vill vi vara säkra på att allt har gjorts för att rädda hennes liv.

Staffan Josephson
generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Nils Wahlgren
professor i neurologi vid Karolinska Institutet