Annons

En budget från 1950-talet

M och KD tar från de allra fattigaste, och av det överskott som en S-ledda regeringen jobbat upp, och ger till de allra rikaste. Den är en relik från gångna tider, anser skribenterna.
Debatt • Publicerad 18 december 2018
Detta är en opinionstext i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Budgeten som M och KD skrivit, och som nu antagits med hjälp av Sverigedemokraterna, är inte bara en stockkonservativ högerbudget med förakt för vanliga arbetstagare. Den är dessutom ytterst oansvarig. Den spär på klyftorna i samhället, försvagar integrationen och försvårar våra möjligheter att stoppa den skenande klimatkrisen.

Den tar från de allra fattigaste, och av det överskott som den S-ledda regeringen jobbat upp, och ger till de allra rikaste. Den är en relik från gångna tider.

Annons

Under den gångna mandatperioden såg vi till att vända underskott i statskassan till överskott och vi betalade av på vår statsskuld. Att nu se hur detta överskott används till att finansiera oansvariga skattesänkningar för de rikaste är upprörande.

Den höjda brytpunkten för statlig skatt, tillsammans med ett nytt jobbskatteavdrag, innebär att de som tjänar 42 000 kronor i månaden får nära 500 kronor i sänkt skatt nästa år. För en fackligt ansluten arbetare däremot, blir det mycket mindre i kassan. Den som tjänar 27 000 kronor i månaden får en skattesänkning på runt 90 kronor i månaden.

Skattesystemet ändras alltså till en progressiv skala – till de högavlönades fördel. Enligt det nya systemet är det bättre att stå utanför facket. Dessutom tas avdragsrätten för fackavgiften bort. Syftet är förstås att få folk att gå ur facken och därmed försvaga hela rörelsen.

Samtidigt som de rikaste får några hundralappar mer i plånboken blir det försämringar i sjukförsäkringen, i arbetsrätten och i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vi höjde nyligen taket för arbetslösa till en ersättning om 910 kronor per arbetsdag. M+KD är överens om att de vill se ett lägre rak, men de har inte nämnt någon konkret siffra.

En nedmonterad arbetsförmedling och minskat stöd till etablering av nyanlända och funktionsvarierade. Hur ska vi stärka integrationen? Hur ska vi se till att inte fler hamnar utanför? Och bostadskrisen. Hur ska slopade byggsubventioner göra att fler bostäder byggs? Ulf Kristersson säger att budgeten återupprättar samhällskontraktet. För vem?

Särskilt unket luktar det att man medvetet späder på den ekonomiska ojämlikheten. Att kraftigt öka Rut-avdragen samtidigt som man lägger ned Jämställdhetsmyndigheten visar på en fullständig frånvaro av en feministisk konsekvensanalys.

Och att mitt under brinnande klimatkris, när till och med FN:s klimatpanel varnar för att vi bara har tio år på oss att rädda planeten, lägga en budget som fullständigt ignorerar frågan är svårt att greppa. Utgifterna för miljöreformer minskar med miljardbelopp och flygskatten ska tas bort. Flyget slipper därmed helt att betala för de enorma klimatutsläpp som det orsakar. Dessutom sänks skatten på bensin och diesel.

Hur tänker sig Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor att vi ska rädda planeten på tio år? Var har de hållit hus de senaste åren? Utomjords?

Det är livsavgörande att vi har politiker som förstår vår samtids verkliga utmaningar, med en budget som är anpassad för att hantera dessa. Vi har faktiskt inte råd att slösa mer tid på reaktionära krafter som inte förstått de reella hoten som vi står inför. Den här budgeten är oansvarig och okunnig. Sverige är värd bättre.

Petter Löberg (S)

Annons

Ann-Christin Ahlberg (S)

riksdagsledamöter från Södra Älvsborg

Annons
Annons
Annons
Annons