Debatt

Det gick bra för Viskafors – men hur gick det för Närhälsan?

Vården Artikeln publicerades
Praktikertjänst och Gerhard Andersson fick en mardrömsstart när man tog över Viskafors vårdcentral från Närhälsan – men efter ett år toppar man noteringarna i den nationella patientenkäten.
Foto: Jan Pettersson
Praktikertjänst och Gerhard Andersson fick en mardrömsstart när man tog över Viskafors vårdcentral från Närhälsan – men efter ett år toppar man noteringarna i den nationella patientenkäten.

Var det ett klokt beslut att lägga ner fem vårdcentraler och avveckla 35 000 listade patienter, frågar Jan-Åke Brorsson och påtalar bristen av analys.

I november 2014 nåddes vi av budskapet att Närhälsans vårdcentral i Viskafors skulle läggas ner. Orsaken angavs vara svårigheter att rekrytera personal. Efter en stark proteströrelse och ett opinionsmöte i januari 2015 beslöt primärvårdsstyrelsen att göra en omstart och försöka rekrytera personal.

I oktober 2015 fick vi av dåvarande chefen för vårdcentralen besked om att rekryteringen lyckats och att i december skulle vårdcentralen vara fullt bemannad. Men redan i november 2015 meddelade primärvårdsstyrelsen att man fattat beslut om att lägga ner vårdcentralerna i Viskafors och ytterligare fyra orter. Orsaken angavs nu vara ekonomisk. Vårdcentralerna gick med underskott.

Beslutet var av sådan dignitet att det underställdes regionfullmäktige för slutligt beslut. Ett beslut som togs i januari 2016. Närhälsan hade kontrakt att driva vårdcentralen hela året 2016 men ville avveckla redan den 30 april.

Efter förhandlingar fördröjdes detta till 31 maj så att en ny entreprenör kunde tillträda. Närhälsan bröt alltså kontraktet med södra hälso- och sjukvårdsnämnden.

Att utvecklingen i Viskafors med Viskaforskliniken har blivit en succé framgår av resultatet av den nationella patientenkäten, som också uppmärksammats i BT. Men hur har det gått för Närhälsan? Var det ett klokt beslut att lägga ner fem vårdcentraler och avveckla 35 000 listade patienter?

Läser man i Närhälsans årsredovisningar för 2016 och 2017 kan man konstatera att frågan inte analyserats. Jag har bara hittat en kommentar om att nedläggningen kostat 19 miljoner kronor.

Det är mycket märkligt att det helt saknas en diskussion om erfarenheterna av ett sådant stort beslut som till och med krävde bekräftelse av regionfullmäktige. Det skulle vara intressant att få primärvårdsstyrelsens kommentarer till varför analysen saknas.

Närhälsan hade 2015 ett ekonomiskt resultat på plus 30 miljoner kronor (exkl. avkastningskrav på 25 Mkr). Under omställningsåret 2016 ökade överskottet till 59 miljoner men har 2017 minskat till 51 miljoner. Om det var ett klokt beslut att lägga ner fem vårdcentraler borde det väl ha blivit en kraftig resultatförbättring 2017?

Jag har också konstaterat att kostnaderna för inhyrd personal mellan 2015 och 2017 har ökat från 214 till 244 miljoner kronor. Detta var en kostnad som enligt beslutslutsunderlaget 2016 skulle minska eftersom det fanns bemanningsproblem på de nedlagda vårdcentralerna.

Det är också anmärkningsvärt att Närhälsan inte drabbats av vite när man uppenbarligen bröt kontraktet i förtid. Det skulle vara intressant att få en kommentar från södra hälso- och sjukvårdsnämnden om orsaken till att den inte krävt Närhälsan på ett kraftigt vite.

Det kan ju uppfattas som ett prejudikat och därmed visa att det är fritt fram för alla entreprenörer att bryta avtal utan att det innebär några konsekvenser!

Jan-Åke Brorssson, Viskafors